Metodologi

Syfte

Gymnasievalet är ett av de första större besluten man fattar i livet. Samtidigt är det svårt att hitta oberoende information om gymnasieskolors resultat. Den faktan ligger ofta utspridd djupt nere i olika databaser och rapporter och är därför otillgänglig för en majoritet av 15-åringar. På grund av detta används ofta antagningspoäng eller enbart avgångsbetyg, i brist på annat, som mått för att rangordna skolor.

Ednias rankningar av de högst presterande gymnasieskolorna finns för att ersätta dessa rangordningar utifrån meritvärden som inte säger särskilt mycket om skolors kvalitet. Viktigt att komma ihåg är dock att man ska välja det gymnasium som passar bäst för en själv, vilket inte nödvändigtvis är skolan med högst sammanställda resultat.

Generell metodologi

Rankningarna bygger på offentlig data från Skolverket, Skolinspektionen och Statistikmyndigheten SCB. Rankningarna är en sammanställning av följande faktorer:

• Resultat på nationella prov
• Betygsinflation (relationen mellan betyg på nationella prov och slutbetyg)
• Andel behöriga lärare
• Genomsnittliga avgångsbetyg (GBP)
• Examensgrad (genomströmning på 4 år)
• Arbetsmarknadsutfall
• Resultat från Skolinspektionens enkätundersökningar med lärare och elever

Data från flera år används, i regel tre läsår, men viktas så att nyare data väger tyngre än äldre data.

Vad används inte i rankningen? Exempel på faktorer som inte används i rankningen är antagningspoäng, könsfördelning, antal elever, huvudmannens juridiska form, elevernas bakgrund, hur länge skolan funnits eller hur många som söker till skolan.

Rådatan justeras för att säkerställa jämförbarheten och validiteten. För små datamängder utesluts för att säkerställa att resultaten är statistiskt signifikanta. Faktorerna tilldelas en vikt och summeras till ett helhetsmått som skapar rankningen. Mått som mer tillförlitligt kan jämföras mellan olika skolor väger tyngre, exempelvis vissa delprov av de nationella proven.

Statistiken justeras också efter program eftersom genomsnittet av vissa faktorer kan variera mellan programmen. Exempelvis har elever på naturvetenskapsprogrammet i genomsnitt högre snittbetyg i matematik än elever på bygg- och anläggningsprogrammet. Därför jämförs resultaten från en skolas bygg- och anläggningsprogram enbart med andra bygg- och anläggningsprogram. Det som spelar roll i rankningen är alltså hur gymnasiets resultat för ett givet program står sig relativt andra skolors resultat för samma program.

Den statistik som redovisas om gymnasierna på skolsidan är från det senast publicerade året och utan justeringar. Det finns även ytterligare dataunderlag för rankningen som inte finns med på skolsidan. Det är därför bäst att se statistiken på skolsidan och dataunderlaget för rankningen som två skilda saker.

Rankningen tar endast hänsyn till statistik från nationella program. Det innebär att uppgifter från introduktionsprogram inte är med.

För att inspektera den underliggande datan, klicka på förstårningsglaset i hörnet av varje skola på rankningsidan.

Rankningar för program

Rankningarna för programmen följer i huvudsak samma metodologi, men utgår huvudsakligen från datan från det specifika programmet. Vikten av olika faktorer varierar också mellan program. Till exempel väger arbetsmarknadsutfall tyngre i rankningen för yrkesförberedande program medan resultaten på de nationella proven i matematik väger tyngre i rankningen för naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.