Linnéuniversitetet
3 år
·
Kandidatprogram
Campus Växjö
18.06
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
0.9
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
19.27
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
165
Lägsta poäng 2025
2024
2025
4
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
47 studenter per år
79 % kvinnor
21 % män
Grundläggande behörighet
Inga specifika krav på kurser du ska ha läst
Vill du arbeta med informationsförmedling med människors behov av kunskap och kulturupplevelser i centrum? Vi erbjuder en spännande utbildning som betonar viktiga tekniska och pedagogiska kompetenser hos framtidens bibliotekarier.
Bibliotekarien organiserar och tillgängliggör information för olika typer av användare, till exempel skolelever, allmänhet, forskare och yrkesspecialister i näringsliv och organisationer.
Eftersom ett digitaliserat samhälle har medfört en stark ökning i mängden information har kraven på bibliotekarien ökat kraftigt. Dels kräver användning av de nya medierna en utökad teknisk kompetens, dels finns spännande pedagogiska utmaningar i att tillgodose olika användargruppers speciella önskemål och behov.
Estet
49 %
Samhäll
34 %
Naturbruk
3 %
Börjar på hösten
Ansök senast 15 april
180 högskolepoäng
Kandidatexamen
Heltidsstudier (100%)
Anmälningskod på Antagning.se: LNU-G0472
Linnéuniversitetet grundades 2010 genom en sammanslagning av Växjö universitet (grundat 1967) och Högskolan i Kalmar (grundat 1977). Universitetet har utbildningar inom bland annat ekonomi, teknik, samhällsvetenskap, hälsovetenskap, humaniora och konstnärliga ämnen. Universitetets är statligt och dess motto är “Ett universitet där allt är möjligt”. Linnéuniversitetet har sitt huvudcampus i både Växjö och Kalmar. I Växjö ligger fokus på utbildningar inom teknik, naturvetenskap och ekonomi, medan campuset i Kalmar erbjuder utbildningar inom sjöfart, biovetenskap och turism.
Antal studenter
9 774
Grundat
1967
| Antagningsgräns | 18.06 |
| Median | - |
| Antal antagna | 13 pers |
| Antagningsgräns | 0.9 |
| Median | - |
| Antal antagna | 15 pers |
| Antagningsgräns | 19.27 |
| Median | - |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 165 |
| Median | - |
| Antal antagna | 16 pers |
| Antagningsgräns | 4 |
| Median | - |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | 16.40 |
| Median | 18.64 |
| Antal antagna | 12 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 0.8 |
| Antal antagna | 11 pers |
| Antagningsgräns | 15.70 |
| Median | 17.28 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 150 |
| Median | 165 |
| Antal antagna | 14 pers |
| Antagningsgräns | 4 |
| Median | 4 |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | 11.10 |
| Median | 16.29 |
| Antal antagna | 22 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 0.73 |
| Antal antagna | 12 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 8.0 |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | * |
| Median | 62 |
| Antal antagna | 13 pers |
| Antagningsgräns | 1 |
| Median | 4 |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | 15.83 |
| Median | 17.98 |
| Antal antagna | 14 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 0.98 |
| Antal antagna | 16 pers |
| Antagningsgräns | 14.85 |
| Median | 15.0 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 15 |
| Median | 165 |
| Antal antagna | 17 pers |
| Antagningsgräns | 1 |
| Median | 3 |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 16.20 |
| Antal antagna | 19 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 0.95 |
| Antal antagna | 13 pers |
| Antagningsgräns | 15.03 |
| Median | 17.70 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | * |
| Median | 165 |
| Antal antagna | 13 pers |
| Antagningsgräns | 1 |
| Median | 3.25 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 17.20 |
| Antal antagna | 17 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 0.7 |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 14.33 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | * |
| Median | 76 |
| Antal antagna | 15 pers |
| Antagningsgräns | 1 |
| Median | 2.75 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | - |
| Antal antagna | 17 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | - |
| Antal antagna | 14 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | - |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | * |
| Median | - |
| Antal antagna | 7 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
Kurser
Termin 1
Termin 2
Termin 3
Termin 4
Termin 5
Termin 6
Lön
10% tjänar mer än
25% tjänar mer än
Snittet tjänar
25% tjänar mindre än
Data från Skatteverket. Baserat på 115 studenter som tagit examen från programmet.
Vanligaste jobben efter
Baserat myndighetsuppgifter om yrke 5 år efter alla studenter som tagit examen senaste åren.
Övriga 11 % är utspridda över många yrken som bara någon enstaka person jobbar med.
Linnéuniversitetets beskrivning
Vill du arbeta med informationsförmedling med människors behov av kunskap och kulturupplevelser i centrum? Vi erbjuder en spännande utbildning som betonar viktiga tekniska och pedagogiska kompetenser hos framtidens bibliotekarier.
Bibliotekarien organiserar och tillgängliggör information för olika typer av användare, till exempel skolelever, allmänhet, forskare och yrkesspecialister i näringsliv och organisationer.
Eftersom ett digitaliserat samhälle har medfört en stark ökning i mängden information har kraven på bibliotekarien ökat kraftigt. Dels kräver användning av de nya medierna en utökad teknisk kompetens, dels finns spännande pedagogiska utmaningar i att tillgodose olika användargruppers speciella önskemål och behov.
Vi sätter under utbildningen ett stort värde på att du som student får möjlighet att skapa och upprätthålla kontakter med biblioteks- och informationssektorn. Det sker genom olika former av fältstudier, gästföreläsningar och studiebesök. Vi som undervisar på programmets kurser ingår också i olika former av nätverk och samverkar tillsammans med bibliotekarier och forskare från hela världen, vilket medför att studenter får chans att möta aktuella frågor på biblioteken och inom olika forskningsområden.
Inom ramen för utbildningen har du som student möjlighet att studera en termin utomlands.
Karriär
Programmet för biblioteks- och informationsvetenskap syftar till att ge dig den grund du behöver för att kunna arbeta inom till exempel skolbibliotek, folkbibliotek och bibliotek vid högskolor och universitet - men också inom andra områden av informationssektorn, både i offentlig och privat verksamhet. Prognoser visar att framtidens arbetsmarknad inom biblioteks- och informationssektorn ser mycket god ut. Även globalt sett växer en ny arbetsmarknad fram för akademiskt utbildade specialister på informationssökning och informationsförmedling.
Examen
Filosofie kandidatexamen
Huvudområde: Biblioteks- och informationsvetenskap
Internationella möjligheter
Under programmet kan du studera utomlands genom utbytesstudier för att få internationell erfarenhet. Du läser då en del av dina studier på ett av våra många partnerlärosäten världen över. Dessutom kan du göra ett fältarbete inför ditt examensarbete utomlands. Det innebär att du samlar in material till ditt arbete i ett annat land.
Mer om programmet
Vi vill skapa en komplett fyraårig bibliotekarieutbildning
Bibliotekarier får en allt mer viktigare roll i samhället. Därför satsar bibliotek och informationsvetenskap på att göra förändringar i utbildningen för att matcha samhällets utmaningar. Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, och Sara Ahlryd, adjunkt och doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap, berättar mer om det nya kandidatprogrammet som lanseras hösten 2017.
Vad är det för förändringar som kommer göras med kandidatprogrammet?
Joacim: I det nya programmet fokuserar vi på det som är angeläget i samhället och lägger stor vikt på informationsetik och vetenskaplig kommunikation. Vi kommer även att göra en satsning på avancerad nivå. Detta kommer att innebära att vi skapar en naturlig övergång från en kandidatexamen på tre år, till att studera ett påbyggnadsår. Våra studenter kan också läsa masterprogrammet i kulturvetenskaper och vi kommer inom kort också att erbjuda studier i digital humaniora.
Sara: Vi har gjort om programmet efter de behov vi mött från tidigare år. Vi kommer att börja utbildningen med en introduktionskurs till akademiska studier och ämnets forskningsområden, vilket gör att studenter får arbeta med vetenskapliga texter och akademiskt skrivande. Vi kommer även gå igenom källkritik och ge dem verktyg för att muntligt och skriftligt presentera deras arbeten.
Varför ska man söka till programmet?
Joacim: Linnéuniversitetet är ett bra ställe att utbilda sig till bibliotekarie på. Det är ett flexibelt lärosäte, där det finns utrymme för att göra mycket möjligt. Vi har en tydlig koppling till arbetslivet och en bra dialog med bibliotekssektorn. Vi erbjuder också många gästföreläsare, så som forskare, bibliotekschefer och bibliotekarier.
Sara: Vi har fältstudieperioder i programmet. Det innebär att studenterna får chans att vara på platser med olika uppgifter inom bibliotekssektorn. Vi vill gärna varva de teoretiska delarna med praktisk uppgifter, därför åker vi även på studiebesök till platser kopplade till ämnen i kurser. Vi brukar också vara på bokmässan i Göteborg med samtliga studenter.
Vem vänder sig programmet till?
Joacim: Programmet vänder främst till dem som vill bli bibliotekarier. Över 80 % av våra studenter som gått programmet jobbar efter examen som bibliotekarie.
Sara: Många studenter väljer utbildningen för att bli bibliotekarie, men under utbildningen öppnar det upp andra vägar för dem. Studenter får en annan insikt och bredd i vad man kan göra med de kunskaper de lär sig under utbildningen. Utbildningen gör våra studenter attraktiva inom andra yrkesområden, så det finns studenter som väljer att arbeta inom informationssektorn. Det finns en bredd i arbetsrollerna, studenter kan bli allt från arkivarie till informationsspecialist eller kommunikatör.
Hur ser arbetsmarknaden ut?
Joacim: Arbetsmarknaden ser ljus ut. Våra studenter har varit väldigt attraktiva under en lång period. Med de förändringar vi gör med detta program så tror vi att studenterna kommer att bli ännu mer attraktiva. Vi kommer under utbildningen satsa mer på den pedagogiska delen och lägga mer fokus på läsfrämjande. Detta eftersom vi märker att bland annat inom skolan får bibliotekarier en allt mer viktigare pedagogisk roll. Också frågor som rör de vetenskapliga biblioteken kommer att få plats, till exempel studier i vetenskaplig kommunikation.
Gymnasier
Vilka gymnasieskolor studenterna kommer från på utbildningen.
Endast studenter med examen från en svensk gymnasieskola är inräknade, det vill säga inte internationella studenter. Andelen som presenteras är andelen av de svenska studenterna. När antalet antagna studenter är få så används statistik från de två senaste antagningarna för varje termin. Andelen som syns här skiljer sig från andelen som syns på sidorna om ett gymnasium eftersom den utgår ifrån andelen av gymnasiets elever som studerar på olika utbildningar och här visas andelen av programmets studenter från olika gymnasier. Exempelvis kan det på ett litet gymnasium vara så att en hög andel av gymnasiets studenter pluggar vidare med en viss utbildning eller på en viss högskola, men gymnasiets elever utgör en liten andel av programmets eller högskolans studenter.
Christian 4:ans gymnasium
8,6 %
Katedralskolan
8,6 %
Gymnasieskolan Spyken
5,7 %
Nicolaiskolan
5,7 %
Kungsmadskolan
5,7 %
Tenhults Naturbruksgymnasium
2,9 %
Furulundsgymnasiet
2,9 %
Luleå Gymnasium Lärkan
2,9 %
LBS Kreativa Gymnasiet Jönköping
2,9 %
Calmare Internationella Skola
2,9 %
Och 18 ytterligare gymnasieskolor
Program
Estet
49 %
Samhäll
34 %
Naturbruk
3 %
Flygteknik
3 %
Vård och omsorg
3 %
Ekonomi
3 %
