Linnéuniversitetet
3 år
Campus Växjö
9.37 (Alla antagna)
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
0.05 (Alla antagna)
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
9.37 (Alla antagna)
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
-
Lägsta poäng 2025
27 studenter per år
11 % kvinnor
89 % män
Vill du jobba med morgondagens elförsörjning, eller lära dig mer om mekatronik och styrning av system? Utbildningen till högskoleingenjör i elektroteknik ger dig både de teoretiska och praktiska förutsättningarna.
Under utbildningen får du kontakt med företag i regionen genom exempelvis studiebesök, gästföreläsningar och examensarbete. Du kommer även i kontakt med den forskning vi bedriver inom elektroteknik.
Efter din examen kan du exempelvis jobba med konstruktion, planering, konsultarbete, test, service, försäljning eller projektledning inom teknikområden som elkraftteknik, elektronik, inbyggda system, automation eller trådlös kommunikation. Som ingenjör får du färdighet i problemlösning och att arbeta med projekt, i team eller självständigt.
Teknik
57 %
Natur
22 %
El och energi
9 %
Fysik 2
Matematik 3c
Börjar på hösten
Ansök senast 15 april
180 högskolepoäng
Högskoleingenjörsexamen
Heltidsstudier (100%)
Anmälningskod på Antagning.se: LNU-G0402
Linnéuniversitetet grundades 2010 genom en sammanslagning av Växjö universitet (grundat 1967) och Högskolan i Kalmar (grundat 1977). Universitetet har utbildningar inom bland annat ekonomi, teknik, samhällsvetenskap, hälsovetenskap, humaniora och konstnärliga ämnen. Universitetets är statligt och dess motto är “Ett universitet där allt är möjligt”. Linnéuniversitetet har sitt huvudcampus i både Växjö och Kalmar. I Växjö ligger fokus på utbildningar inom teknik, naturvetenskap och ekonomi, medan campuset i Kalmar erbjuder utbildningar inom sjöfart, biovetenskap och turism.
Antal studenter
9 774
Grundat
1967
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | - |
| Antal antagna | 6 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | - |
| Antal antagna | 11 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | - |
| Antal antagna | 7 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 13.29 |
| Antal antagna | 6 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 0.93 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 14.03 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 13.77 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 0.5 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 16.25 |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 13.81 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 1.1 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 11.03 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 15.35 |
| Antal antagna | 5 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 0.38 |
| Antal antagna | 4 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 15.89 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 13.91 |
| Antal antagna | 4 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 0.85 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 14.12 |
| Antal antagna | 6 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | - |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | - |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | - |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
Kurser
Inriktning Elkraftteknik
År 1
År 2
År 3
Inriktning Mekatronik
År 1
År 2
År 3
Generell inriktning (Elektroteknik)
År 1
År 2
År 3
Lön
10% tjänar mer än
25% tjänar mer än
Snittet tjänar
25% tjänar mindre än
Data från Skatteverket. Baserat på 23 studenter som tagit examen från programmet.
Vanligaste jobben efter
Baserat myndighetsuppgifter om yrke 5 år efter alla studenter som tagit examen senaste åren.
Övriga 50 % är utspridda över många yrken som bara någon enstaka person jobbar med.
Linnéuniversitetets beskrivning
Vill du jobba med morgondagens elförsörjning, eller lära dig mer om mekatronik och styrning av system? Utbildningen till högskoleingenjör i elektroteknik ger dig både de teoretiska och praktiska förutsättningarna.
Under utbildningen får du kontakt med företag i regionen genom exempelvis studiebesök, gästföreläsningar och examensarbete. Du kommer även i kontakt med den forskning vi bedriver inom elektroteknik.
Karriär
Efter din examen kan du exempelvis jobba med konstruktion, planering, konsultarbete, test, service, försäljning eller projektledning inom teknikområden som elkraftteknik, elektronik, inbyggda system, automation eller trådlös kommunikation. Som ingenjör får du färdighet i problemlösning och att arbeta med projekt, i team eller självständigt.
Examen
Högskoleingenjörsexamen i elektroteknik.
Tor vill jobba med elkraft och användningen av energi på ett klimatsmart sätt
När Tor Sohlström var tolv år byggde han sin första dator. Sen dess har han haft ett stort intresse för elektronik, datorer och e-sport. Nu har hans intresse tagit honom till programmet Elektroteknik, högskoleingenjör med inriktning elkraft.
Vad är det som är intressant med ditt program?
– Det är att det är väldigt brett och att det finns många möjligheter efter examen.
Du har haft praktik. Var gjorde du din praktik och hur fungerade det?
– I somras lyckades jag få en praktikplats på Vattenfall Services Nordic AB med Kalmar som utgångspunkt. Det var oerhört lukrativt, utvecklande och roligt då jag verkligen fick vara ute i arbetslivet, vilket skiljer sig mycket ifrån studierna. Det fungerade väldigt bra och jag fick se olika delar av deras verksamhet vilket gav mig en förståelse för och kunskap om hur Sveriges elnät fungerar och är uppbyggt.
Var utbildningen som du förväntade dig?
– Eftersom min tanke först var att fokusera på elektronik istället för elkraft tog utbildningen en annan bana än förväntat. Jag förväntade mig mer kretskortsteori och mindre högspänningar.
Vad gör du på fritiden?
– Jag ägnar väldigt mycket tid åt min träning. Jag tränar aktivt MMA, thaiboxning, submission wrestling och brasiliansk jiujitsu på Växjö Titans och tävlar även i MMA. Det är väl där jag lägger de flesta av mina träningstimmar, men får jag någon dag ledigt så blir det en sväng till gymmet eller ett varv runt Växjösjön.
Tror du att utbildningen hjälper dig att kunna göra skillnad? På vilket sätt?
– Ja! Jag hoppas att jag kan få jobba med något där man försöker integrera miljötänk med elkraft. Där jag får vara en bidragande faktor till att vi tillverkar och utnyttjar den energi som finns tillgänglig på ett smartare sätt.
Joacim har alltid skruvat sönder saker
Joacim Augustsson valde sin utbildning för att den verkade rolig och intressant. Nu är han konsult inom elkraft, ett jobb som dessutom är både flexibelt och utmanande.
Joacim Augustsson arbetar som elkraftingenjör hos el- och teknikkonsulten ÅF.
Flexibelt och utmanande
När Joacim berättar om sitt jobb framhåller han flexibiliteten och utmaningarna.
– Jag är till stor del fri att själv disponera min arbetstid; kan till exempel arbeta in en dag eller gymma på lunchen. Utmaningarna hänger ihop med ett ord jag lärt mig på OKG – "vedervåga". Det innebär att vad jag än konstruerar får det inte riskera att störa befintlig utrustning. Och teori kanske inte alltid verkar så intressant, men om jag inte hade det med mig från utbildningen skulle många av de principer som jag konstruerar efter vara helt obegripliga.
Tekniskt intresserad
Intresset för tekniska saker har Joacim alltid haft. Utifrån det valde han att läsa till högskoleingenjör i elektroteknik med inriktning mot elkraft.
– Jag har alltid tyckt om att skruva sönder saker och se hur de ser ut inuti. Kanske var jag lite för bra på det, för det hände ofta att jag inte fick ihop sakerna igen. Det tyckte jag var så synd att jag nog redan som liten bestämde mig för att lära mig sätta ihop dem igen och få dem att bete sig som jag ville.
Joacim arbetade halvtid som labbhandledare under sitt sista studieår och förutom kunskaperna var kamratskapet det viktigaste på utbildningen.
Gojart har klippkort till Nordsjön
Steget kan verka långt från Sardinien till Nordsjön. Dock inte om man arbetar med överföring av elkraft, som Gojart Neziri.
Gojart jobbar som elektrisk anläggnings-konstruktör.
Överföring av elkraft
Som en av 110 000 anställda vid ABB arbetar Gojart vid avdelningen Power Systems HVDC. HVDC står för högspänd likström, vilket är en teknik för att överföra elkraft över långa avstånd och med lägre effektförluster än med konventionell växelströmsteknik.
– Min avdelning ansvarar för konstruktionen av de elektriska systemen för HVDC-stationer. Vi dokumenterar, dimensionerar och ritar scheman för larm- och kontrollsystem, hjälpkraft och andra kringliggande system som driver anläggningen.
Arbetsuppgifterna är mycket varierande, med allt från kontorsarbete till fältarbete; oftast utomlands. Just nu jobbar Gojart på en vindkraftverkplattform i Nordsjön, men han har även arbetat bland annat på Sardinien.
Visste vad han ville
Gojart läste elprogrammet på gymnasiet och för honom var det självklart att läsa vidare, eftersom han hade som mål att bli ingenjör. Dessutom visste han att framtiden såg bra ut för elektroingenjörer.
– Utbildningen gav mig viktiga grundkunskaper som är värdefulla att ha med sig i arbetslivet. Man får också en bra känsla för branschen efter att ha gått programmet.
Växjö – studentstaden med ett levande campus
Strax söder om Växjö centrum ligger Campus Växjö. Många studenter väljer att bo på campusområdet.
Här har du vänner, restauranger, föreläsningssalar, gym, mataffär, universitetsbiblioteket, friluftsområden och studentpubar, allt inom fem minuters gångavstånd. Du kan även bo i andra delar av Växjö och snabbt ta dig till universitetet med cykel eller buss.
Med nära 100 000 invånare är Växjö en av Sveriges snabbast växande städer. Här finns en småländsk entreprenörsanda med ett brett och varierat näringsliv – perfekt när du söker praktikplats eller jobb.
Växjö är också en naturskön stad och här har du alltid nära till skog och vatten. Staden bjuder också på många evenemang och upplevelser, inom så väl musik som mat och sport.
Gymnasier
Vilka gymnasieskolor studenterna kommer från på utbildningen.
Endast studenter med examen från en svensk gymnasieskola är inräknade, det vill säga inte internationella studenter. Andelen som presenteras är andelen av de svenska studenterna. När antalet antagna studenter är få så används statistik från de två senaste antagningarna för varje termin. Andelen som syns här skiljer sig från andelen som syns på sidorna om ett gymnasium eftersom den utgår ifrån andelen av gymnasiets elever som studerar på olika utbildningar och här visas andelen av programmets studenter från olika gymnasier. Exempelvis kan det på ett litet gymnasium vara så att en hög andel av gymnasiets studenter pluggar vidare med en viss utbildning eller på en viss högskola, men gymnasiets elever utgör en liten andel av programmets eller högskolans studenter.
Teknikum Gymnasieskola
8,7 %
ProCivitas Privata Gymnasium Växjö
4,3 %
Consensum Gymnasium Lund
4,3 %
Berzeliusskolan
4,3 %
Nyköpings gymnasium Gripen
4,3 %
Lars Kaggskolan
4,3 %
Öresundsgymnasiet
4,3 %
Kungshögaskolan
4,3 %
Katedralskolan
4,3 %
Drottning Blankas Stockholm Jakobsberg
4,3 %
Och 12 ytterligare gymnasieskolor
Program
Teknik
57 %
Natur
22 %
El och energi
9 %
Ekonomi
4 %
Bygg och anläggning
4 %
Samhäll
4 %
