Kungliga Tekniska högskolan
5 år
20.07
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
1.45
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
19.85
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
180
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
* (Alla antagna)
Lägsta poäng 2025
80
Lägsta poäng 2025
2024
2025
-
Lägsta poäng 2025
110 studenter per år
18 % kvinnor
82 % män
KTH är rankat som ett av världens 25 bästa universitet inom ämnesområdet elektroteknik. Elektroteknik har en avgörande betydelse för många teknologier och framtidens hållbara samhälle. Det är bland annat en förutsättning för autonoma system och en övergång till förnybara energikällor. Med den verktygslåda du får med dig från civilingenjörsutbildningen inom Elektroteknik på KTH kan du gå in som expert nästan var som helst där det handlar om att utveckla hållbar teknik.
Elektroteknik bygger på elektricitet och magnetism och innefattar så gott som all den teknik som använder elektricitet. Utvecklingen inom området ligger till grund för mycket av den nya teknik vi ser i samhället i dag, som exempelvis mobiltelefoner, robotar och solceller. Dagens samhälle är väldigt beroende av elektroteknik som finns i allt från våra trafiksystem till våra sjukhus. Också framtidens hållbara samhälle bygger på att vi lyckas utveckla hållbara lösningar inom elektroteknik. Exempelvis behövs elektroteknik för klimatsmarta transporter, förnybar energi, e-hälsa och att hantera den ständigt ökande datatrafiken.
Utbildningen gör dig till en teknisk problemlösare med förmåga att utveckla allt från medicinsk utrustning till industrirobotar. Du lär dig att sätta upp modeller av verkligheten med hjälp av matematik, elektroteknik och fysik. Utifrån din modell tar du sedan fram en lösning som driver utvecklingen framåt. Efter de tre inledande åren har du en bra teknisk bas och kan välja bland många av de olika masterprogram som finns på KTH. Du kan även läsa delar av utbildningen utomlands.
Ingenjör inom elektroteknik
Elektronikingenjör · Teleingenjör · Elkraftingenjör · Applikationsingenjör
33 % av studenterna
Systemutvecklare
Systemutvecklare · Fullstack-utvecklare · Mjukvaruutvecklare · Webbutvecklare
32 % av studenterna
Övriga ingenjörsyrken
Produktutvecklare · Utvecklingsingenjör · Textilingenjör · Kvalitetsingenjör · Förpackningsutvecklare
4 % av studenterna
Ingenjör inom maskinteknik
Maskiningenjör · Konstruktör · Produktionsingenjör · Automationsingenjör · Utvecklingsingenjör
2 % av studenterna
It-arkitekt
Configuration Manager · Lösningsarkitekt · Infrastrukturarkitekt · Data scientist · Systemarkitekt
2 % av studenterna
Områden studenterna kommer från
Natur
57 %
Teknik
33 %
Ekonomi
4 %
Fysik 2
Kemi 1
Matematik 4
Börjar på hösten
Ansök senast 15 april
300 högskolepoäng
Civilingenjörsexamen
Heltidsstudier (100%)
Anmälningskod på Antagning.se: KTH-32104
Kungliga Tekniska högskolan (KTH) grundades 1827 och är Sveriges äldsta och största tekniska universitet. Universitetets profil är starkt inriktad på tekniska utbildningar och forskning inom ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och arkitektur. KTHs motto är “Vetenskap och konst”. KTH har sitt huvudcampus på Valhallavägen i centrala Stockholm, men har även flera campus i Stockholmsregionen, inklusive Kista, Flemingsberg, och Södertälje. Varje campus har sitt eget fokusområde; till exempel är Kista inriktat på informations- och kommunikationsteknik, medan Flemingsberg fokuserar på hälsoteknik och bioteknik. Dock ska campusen i Södertälje och Kista stänga ner senast 2027. Det ursprungliga namnet var Teknologiska institutet. KTH fick universitetsstatus 1877 och är statligt.
Antal studenter
12 554
Grundat
1827
| Antagningsgräns | 20.07 |
| Median | - |
| Antal antagna | 45 pers |
| Antagningsgräns | 1.45 |
| Median | - |
| Antal antagna | 33 pers |
| Antagningsgräns | 19.85 |
| Median | - |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 180 |
| Median | - |
| Antal antagna | 12 pers |
| Antagningsgräns | * |
| Median | - |
| Antal antagna | 5 pers |
| Antagningsgräns | 80 |
| Median | - |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 19.50 |
| Median | 20.68 |
| Antal antagna | 60 pers |
| Antagningsgräns | 1.4 |
| Median | 1.5 |
| Antal antagna | 43 pers |
| Antagningsgräns | 18.59 |
| Median | 19.66 |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 165 |
| Median | 192.5 |
| Antal antagna | 10 pers |
| Antagningsgräns | * |
| Median | 32 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 70 |
| Median | 75 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 20.14 |
| Median | 21.04 |
| Antal antagna | 47 pers |
| Antagningsgräns | 1.35 |
| Median | 1.5 |
| Antal antagna | 38 pers |
| Antagningsgräns | 19.81 |
| Median | 20.55 |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 175 |
| Median | 185 |
| Antal antagna | 9 pers |
| Antagningsgräns | * |
| Median | 37 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | * |
| Median | 60 |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | 1 |
| Median | 3.5 |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | 20.26 |
| Median | 21.45 |
| Antal antagna | 36 pers |
| Antagningsgräns | 1.4 |
| Median | 1.53 |
| Antal antagna | 30 pers |
| Antagningsgräns | 20.26 |
| Median | 20.69 |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 175 |
| Median | 210 |
| Antal antagna | 11 pers |
| Antagningsgräns | * |
| Median | 34 |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 75 |
| Median | 82.5 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 20.60 |
| Median | 21.38 |
| Antal antagna | 32 pers |
| Antagningsgräns | 1.35 |
| Median | 1.45 |
| Antal antagna | 42 pers |
| Antagningsgräns | 19.86 |
| Median | 20.68 |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 195 |
| Median | 202.5 |
| Antal antagna | 10 pers |
| Antagningsgräns | * |
| Median | 32 |
| Antal antagna | 7 pers |
| Antagningsgräns | 65 |
| Median | 67.5 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 20.31 |
| Median | 21.25 |
| Antal antagna | 43 pers |
| Antagningsgräns | 1.45 |
| Median | 1.55 |
| Antal antagna | 29 pers |
| Antagningsgräns | 19.69 |
| Median | 20.49 |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 180 |
| Median | 200 |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 80 |
| Median | 82.5 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 20.25 |
| Median | - |
| Antal antagna | 37 pers |
| Antagningsgräns | 1.55 |
| Median | - |
| Antal antagna | 25 pers |
| Antagningsgräns | 19.57 |
| Median | - |
| Antal antagna | 9 pers |
| Antagningsgräns | 190 |
| Median | - |
| Antal antagna | 9 pers |
| Antagningsgräns | * |
| Median | - |
| Antal antagna | 13 pers |
| Antagningsgräns | 70 |
| Median | - |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
Kurser
År 1
År 2
År 3
År 4-5
Lön
10% tjänar mer än
25% tjänar mer än
Snittet tjänar
25% tjänar mindre än
Data från Skatteverket. Baserat på 86 studenter som tagit examen från programmet.
Vanligaste jobben efter
Baserat myndighetsuppgifter om yrke 5 år efter alla studenter som tagit examen senaste åren.
Ingenjör inom elektroteknik
Elektronikingenjör · Teleingenjör · Elkraftingenjör · Applikationsingenjör
33 % av studenterna
Systemutvecklare
Systemutvecklare · Fullstack-utvecklare · Mjukvaruutvecklare · Webbutvecklare
32 % av studenterna
Övriga ingenjörsyrken
Produktutvecklare · Utvecklingsingenjör · Textilingenjör · Kvalitetsingenjör · Förpackningsutvecklare
4 % av studenterna
Ingenjör inom maskinteknik
Maskiningenjör · Konstruktör · Produktionsingenjör · Automationsingenjör · Utvecklingsingenjör
2 % av studenterna
It-arkitekt
Configuration Manager · Lösningsarkitekt · Infrastrukturarkitekt · Data scientist · Systemarkitekt
2 % av studenterna
Övriga 27 % är utspridda över många yrken som bara någon enstaka person jobbar med.
KTH:s beskrivning
KTH är rankat som ett av världens 25 bästa universitet inom ämnesområdet elektroteknik. Elektroteknik har en avgörande betydelse för många teknologier och framtidens hållbara samhälle. Det är bland annat en förutsättning för autonoma system och en övergång till förnybara energikällor. Med den verktygslåda du får med dig från civilingenjörsutbildningen inom Elektroteknik på KTH kan du gå in som expert nästan var som helst där det handlar om att utveckla hållbar teknik.
Möjligheter med elektroteknik
Elektroteknik bygger på elektricitet och magnetism och innefattar så gott som all den teknik som använder elektricitet. Utvecklingen inom området ligger till grund för mycket av den nya teknik vi ser i samhället i dag, som exempelvis mobiltelefoner, robotar och solceller. Dagens samhälle är väldigt beroende av elektroteknik som finns i allt från våra trafiksystem till våra sjukhus. Också framtidens hållbara samhälle bygger på att vi lyckas utveckla hållbara lösningar inom elektroteknik. Exempelvis behövs elektroteknik för klimatsmarta transporter, förnybar energi, e-hälsa och att hantera den ständigt ökande datatrafiken.
Utbildning
Utbildningen gör dig till en teknisk problemlösare med förmåga att utveckla allt från medicinsk utrustning till industrirobotar. Du lär dig att sätta upp modeller av verkligheten med hjälp av matematik, elektroteknik och fysik. Utifrån din modell tar du sedan fram en lösning som driver utvecklingen framåt. Efter de tre inledande åren har du en bra teknisk bas och kan välja bland många av de olika masterprogram som finns på KTH. Du kan även läsa delar av utbildningen utomlands.
KTH:s utbildningar lägger en gedigen grund för livslångt lärande. Det innebär att du får med dig förmågan att fortsätta lära dig själv även efter din utbildning för att kunna lösa problem av olika slag. Du får en god grund för fortsatt personlig utveckling för att kunna hänga med i den snabba teknikutvecklingen och på framtidens arbetsmarknad.
Jobb och framtid
Efter examen har du spännande karriärmöjligheter över hela världen. En utbildning inom elektroteknik eller “Electrical engineering” (som det heter på engelska) är väldigt populär utomlands och är ett av de mest kända ingenjörsprogrammen internationellt. Att utbilda sig till elektroingenjör har under många år varit en säker framtidsinvestering som öppnar många dörrar och valmöjligheter. Elektroingenjörer får också högst genomsnittslön bland civilingenjörer, när de tagit sin examen, enligt SCB. I åldrarna 25-34 ligger den genomsnittliga månadslönen runt 40 000 kronor.
Ditt jobb efter examen kan handla om att utveckla tekniken inom områden som elnätet, framtidens fordon, artificiell intelligens och smarta hem. Du kan jobba i yrkesroller som exempelvis konsult, utvecklingsingenjör eller projektledare. Du har också stora möjligheter att välja en forskarkarriär. Bland tidigare studenter på programmet har alla fått jobb, och de flesta får sitt drömjobb tidigt efter examen. Mer än hälften jobbar inom teknikintensiv industri och många med forskning och utveckling.
Elektroteknik för en hållbar värld
Utbildningen lär dig att förstå och utveckla lösningar för flera av de globala målen för hållbar utveckling, framför allt målen om Hållbar energi för alla, Hållbar industri, innovationer och infrastruktur samt Hållbara städer och samhällen. Elektroteknik har en viktig roll i utvecklingen av förnyelsebar energiproduktion och miljövänligare transportmedel så som elektriska bilar, bussar och lastbilar. Du lär dig om elektroteknikens roll i samhället och hur du kan bidra till att utveckla energieffektiva och hållbara städer.
Hållbar utveckling är viktigt i KTH:s samtliga utbildningar och integreras i programmets utbildningsplan, både i projektkurser och examensarbeten. Du får aktuell kunskap om de verktyg och metoder samhället behöver för att förändras i en mer hållbar riktning.
Undervisning och studiemiljö
Undervisningen varvar teoretiska kurser med projektkurser där du får designa och bygga det du lärt dig om. I projektkurserna får du också praktiska färdigheter som du behöver som ingenjör.
Studentlivet på KTH består av mycket mer än bara studier. Som student på Elektroteknik tillhör du Elektrosektionen. Sektionerna på KTH är en del av Tekniska Högskolans Studentkår (THS) och drivs av studenterna själva. De finns till för att främja det sociala studentlivet, utveckla utbildningens kvalitet och stärka kontakten med näringslivet. Utöver sektionerna finns det även flera olika kårföreningar för idrott, spex, event, karriär eller olika sociala specialintressen.
Elektrosektionens sektionslokal 12an erbjuder en centralt belägen plats att träffa andra studenter från programmet, med närhet till biblioteket, studentservice och föreläsningssalar. ELAB, sektionens eget elektroniklaboratorium, ger också möjlighet att få utlopp för kreativiteten och bygga elektronikkonstruktioner i makerspace-miljö.
Internationella möjligheter
KTH erbjuder många möjligheter till utlandsstudier. Att genomföra en del av dina studier utomlands är en chans att spetsa ditt CV, upptäcka världen och få vänner för livet. Elektroteknik är ett internationellt välkänt arbets-, forsknings- och utbildningsområde. Du kommer därför ha extra goda möjligheter till utbytesstudier under utbildningen. Du kan studera en eller två terminer vid ett universitet i exempelvis USA, Kina, Singapore eller Indien. Du har även möjlighet att göra ett examensarbete på ett europeiskt företag alternativt en fältstudie i ett utvecklingsland.
Du har också möjlighet att läsa en längre tid vid ett partneruniversitet och få en examen både från KTH och det utländska universitetet. En dubbel civilingenjörsexamen är väldigt meriterande och öppnar ännu fler dörrar för en internationell karriär.
Gymnasier
Vilka gymnasieskolor studenterna kommer från på utbildningen.
Endast studenter med examen från en svensk gymnasieskola är inräknade, det vill säga inte internationella studenter. Andelen som presenteras är andelen av de svenska studenterna. När antalet antagna studenter är få så används statistik från de två senaste antagningarna för varje termin. Andelen som syns här skiljer sig från andelen som syns på sidorna om ett gymnasium eftersom den utgår ifrån andelen av gymnasiets elever som studerar på olika utbildningar och här visas andelen av programmets studenter från olika gymnasier. Exempelvis kan det på ett litet gymnasium vara så att en hög andel av gymnasiets studenter pluggar vidare med en viss utbildning eller på en viss högskola, men gymnasiets elever utgör en liten andel av programmets eller högskolans studenter.
Nacka gymnasium
6,6 %
Rudbeck
6,6 %
Kungsholmens gymnasium
6,6 %
Blackebergs gymnasium
5,5 %
Stockholm Science and Innovation School
5,5 %
Viktor Rydberg Gymnasium Djursholm
4,4 %
Värmdö gymnasium
4,4 %
Thorildsplans gymnasium
3,3 %
Luleå Gymnasium Kungsfågeln
2,2 %
Norra Reals gymnasium
2,2 %
Och 40 ytterligare gymnasieskolor
Program
Natur
57 %
Teknik
33 %
Ekonomi
4 %
El och energi
2 %
VVS och fastighet
1 %
Industritekniska
1 %
Humanistiska
1 %
