Luleå tekniska universitet
3 år
Campus Skellefteå
Distans med 2 träffar
9.37 (Alla antagna)
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
0.05 (Alla antagna)
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
9.37 (Alla antagna)
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
36 studenter per år
11 % kvinnor
89 % män
Högskoleingenjör elkraftteknik är en distansutbildning för dig som vill utveckla och underhålla framtidens energisystem och elnät. Utbildningen är i samarbete med ledande elföretag och universitet vilket gör att du som färdig elkraftingenjör har en lovande och framtidssäker karriär framför dig.
Som elkraftingenjör kan du leda projekt inom många olika delar av industrin och samhället. Efter utbildningen kan du jobba med att göra elkraftanläggningar mer effektiva, miljövänliga och moderna. Du kan också utveckla och skapa elnät för nya fabriker, bostadsområden och inom olika infrastrukturprojekt.
Efterfrågan på elkraftingenjörer är stor både i Sverige och globalt vilket gör att du har en lovande och framtidssäker karriär framför dig. Du kan jobba med att leda små och stora projekt inom en mängd olika företag och branscher som elbolag, industribolag eller inom transportsektorn. Nya satsningar på energikällor som vindkraft, solenergi och elbilar öppnar ännu fler möjligheter. Efter utbildningen kan du jobba i roller som elkraftsingenjör, driftingenjör, konstruktör, projektledare eller elnätspecialist.
Natur
46 %
Teknik
46 %
Samhäll
4 %
Fysik 2
Kemi 1
Matematik 3c
Börjar på hösten
Ansök senast 15 april
180 högskolepoäng
Högskoleingenjörsexamen
Heltidsstudier (100%)
Anmälningskod på Antagning.se: LTU-88006
Luleå Tekniska universitet startades som den femte tekniska högskolan i Sverige 1971. LTU fokuserar framför allt på tekniska utbildningar men erbjuder bland annat även lärarutbildningar, hälsovetenskapliga utbildningar, ekonomiutbildningar och konstnärliga utbildningar. Universitetets motto är “Great ideas grow better below zero”. Luleå tekniska universitet har huvudcampus på Porsön i norra Luleå men har flera mindre campus i Norrland. I Skellefteå ligger fokus på högskoleingenjörsutbildningar och tekniskt basår, i Piteå på musikutbildningar och i Kiruna på rymdteknik. Det ursprungliga namnet var Högskoleenheten i Luleå. LTU fick universitetsstatus 1997 och är statligt.
Antal studenter
5 905
Grundat
1971
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | - |
| Antal antagna | 10 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | - |
| Antal antagna | 4 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | - |
| Antal antagna | 11 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 17.17 |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 1.15 |
| Antal antagna | 10 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 16.57 |
| Antal antagna | 7 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 13.36 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 1.5 |
| Antal antagna | 4 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 15.76 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 15.91 |
| Antal antagna | 4 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 0.85 |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 17.05 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 10.63 |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 1.03 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 12.11 |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 16.37 |
| Antal antagna | 6 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | 1.0 |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | 16.30 |
| Antal antagna | 9 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | - |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
Kurser
År 1
Valbara kurser
År 2
År 3
Valbara kurser
Lön
10% tjänar mer än
25% tjänar mer än
Snittet tjänar
25% tjänar mindre än
Data från Skatteverket. Baserat på 67 studenter som tagit examen från programmet.
Vanligaste jobben efter
Baserat myndighetsuppgifter om yrke 5 år efter alla studenter som tagit examen senaste åren.
Ingenjör inom elektroteknik
Elektronikingenjör · Teleingenjör · Elkraftingenjör · Applikationsingenjör
48 % av studenterna
Ingenjör inom maskinteknik
Maskiningenjör · Konstruktör · Produktionsingenjör · Automationsingenjör · Utvecklingsingenjör
16 % av studenterna
Övriga 36 % är utspridda över många yrken som bara någon enstaka person jobbar med.
Luleå tekniska universitet beskrivning
Högskoleingenjör elkraftteknik är en distansutbildning för dig som vill utveckla och underhålla framtidens energisystem och elnät. Utbildningen är i samarbete med ledande elföretag och universitet vilket gör att du som färdig elkraftingenjör har en lovande och framtidssäker karriär framför dig.
Som elkraftingenjör kan du leda projekt inom många olika delar av industrin och samhället. Efter utbildningen kan du jobba med att göra elkraftanläggningar mer effektiva, miljövänliga och moderna. Du kan också utveckla och skapa elnät för nya fabriker, bostadsområden och inom olika infrastrukturprojekt.
Karriärmöjligheter
Efterfrågan på elkraftingenjörer är stor både i Sverige och globalt vilket gör att du har en lovande och framtidssäker karriär framför dig. Du kan jobba med att leda små och stora projekt inom en mängd olika företag och branscher som elbolag, industribolag eller inom transportsektorn. Nya satsningar på energikällor som vindkraft, solenergi och elbilar öppnar ännu fler möjligheter. Efter utbildningen kan du jobba i roller som elkraftsingenjör, driftingenjör, konstruktör, projektledare eller elnätspecialist.
Gymnasier
Vilka gymnasieskolor studenterna kommer från på utbildningen.
Endast studenter med examen från en svensk gymnasieskola är inräknade, det vill säga inte internationella studenter. Andelen som presenteras är andelen av de svenska studenterna. När antalet antagna studenter är få så används statistik från de två senaste antagningarna för varje termin. Andelen som syns här skiljer sig från andelen som syns på sidorna om ett gymnasium eftersom den utgår ifrån andelen av gymnasiets elever som studerar på olika utbildningar och här visas andelen av programmets studenter från olika gymnasier. Exempelvis kan det på ett litet gymnasium vara så att en hög andel av gymnasiets studenter pluggar vidare med en viss utbildning eller på en viss högskola, men gymnasiets elever utgör en liten andel av programmets eller högskolans studenter.
Strömbackaskolan
20,8 %
Baldergymnasiet
16,7 %
Luleå Gymnasium Kungsfågeln
12,5 %
JENSEN gymnasium Vasastan (f.d Norra)
8,3 %
Pauliskolan
4,2 %
Huddingegymnasiet
4,2 %
Gymnasieakademin Göteborg
4,2 %
Anderstorpsgymnasiet
4,2 %
Consensum Gymnasium Lund
4,2 %
Kitas Natur
4,2 %
Och 4 ytterligare gymnasieskolor
Program
Natur
46 %
Teknik
46 %
Samhäll
4 %
El och energi
4 %
