Antagningspoäng
16.35
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
0.6
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
16.45
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
3.5
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025

Linnéuniversitetet
3.5 år
Campus Kalmar
16.35
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
0.6
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
16.45
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
3.5
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
120 studenter per år
80 % kvinnor
20 % män
Socionom är ett yrke för dig som är intresserad av såväl människor som samhällsfrågor. Som socionom jobbar du med människor i olika skeden av livet och bemöter dem med empati och professionalitet.
Huvudområdet för socionomprogrammet är socialt arbete. Du lär dig om samspelet mellan människor och samhället de lever i, om hur sociala problem uppstår och om hur de kan hanteras. I programmet ingår även juridik med inriktning mot socialt arbete. I utbildningen till socionom ingår en termins handledd verksamhetsförlagd utbildning på arbetsplatser där du får praktisk erfarenhet av socialt arbete. Du får också möjlighet till kortare fältstudier och/eller en termins studier utomlands. En annan viktig del av utbildningen är din egen personliga och professionella utveckling. Du tränas i att utvärdera och förbättra ditt professionella förhållningssätt och din empatiska förmåga för att vara väl förberedd att möta människor i socialt utsatta situationer.
Socionomprogrammet är en utbildning på grundnivå, som avslutas med en termin på avancerad nivå. Du kan ansöka om en socionomexamen efter 3,5 års fullgjorda studier. En socionomexamen säkerställer att du som student har kunskapen och förmågan som krävs för självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå, det vill säga att du är redo för arbetslivet. Efter utbildningen kan du utreda sociala behov och frågor, utvärdera olika åtgärder inom socialt arbete, och applicera dina teoretiska kunskaper på de situationer du möter i verkligheten. Socionomprogrammet är en yrkesutbildning som lägger grunden för att börja jobba som socionom, eller för att studera vidare i socialt arbete till magister-, master- och doktorsexamen.
Samhäll
59 %
Ekonomi
20 %
Estet
6 %
Samhällskunskap 1b
Eller Samhällskunskap 1a1+1a2
Matematik 2
Matematik 2a, 2b eller 2c
Börjar på hösten
Ansök senast 15 april
210 högskolepoäng
Kandidatexamen och Socionomexamen
Heltidsstudier (100%)
Anmälningskod på Antagning.se: LNU-G0468



Linnéuniversitetet grundades 2010 genom en sammanslagning av Växjö universitet (grundat 1967) och Högskolan i Kalmar (grundat 1977). Universitetet har utbildningar inom bland annat ekonomi, teknik, samhällsvetenskap, hälsovetenskap, humaniora och konstnärliga ämnen. Universitetets är statligt och dess motto är “Ett universitet där allt är möjligt”. Linnéuniversitetet har sitt huvudcampus i både Växjö och Kalmar. I Växjö ligger fokus på utbildningar inom teknik, naturvetenskap och ekonomi, medan campuset i Kalmar erbjuder utbildningar inom sjöfart, biovetenskap och turism.
Antal studenter
9 774
Grundat
1967
| Antagningsgräns | 16.35 |
| Median | - |
| Antal antagna | 55 pers |
| Antagningsgräns | 0.6 |
| Median | - |
| Antal antagna | 48 pers |
| Antagningsgräns | 16.45 |
| Median | - |
| Antal antagna | 14 pers |
| Antagningsgräns | 3.5 |
| Median | - |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | 16.90 |
| Median | 18.34 |
| Antal antagna | 56 pers |
| Antagningsgräns | 0.6 |
| Median | 0.78 |
| Antal antagna | 48 pers |
| Antagningsgräns | 16.25 |
| Median | 16.70 |
| Antal antagna | 12 pers |
| Antagningsgräns | 3.5 |
| Median | 4 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | 16.60 |
| Median | 17.72 |
| Antal antagna | 45 pers |
| Antagningsgräns | 0.6 |
| Median | 0.7 |
| Antal antagna | 39 pers |
| Antagningsgräns | 16.57 |
| Median | 17.45 |
| Antal antagna | 11 pers |
| Antagningsgräns | 3.5 |
| Median | 4 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | 17.08 |
| Median | 18.0 |
| Antal antagna | 48 pers |
| Antagningsgräns | 0.65 |
| Median | 0.8 |
| Antal antagna | 42 pers |
| Antagningsgräns | 17.27 |
| Median | 18.07 |
| Antal antagna | 12 pers |
| Antagningsgräns | 3.5 |
| Median | 3.5 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | 17.78 |
| Median | 18.43 |
| Antal antagna | 58 pers |
| Antagningsgräns | 0.7 |
| Median | 0.85 |
| Antal antagna | 50 pers |
| Antagningsgräns | 17.17 |
| Median | 17.76 |
| Antal antagna | 15 pers |
| Antagningsgräns | 4 |
| Median | 4 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 17.71 |
| Median | 18.44 |
| Antal antagna | 59 pers |
| Antagningsgräns | 0.65 |
| Median | 0.8 |
| Antal antagna | 50 pers |
| Antagningsgräns | 17.0 |
| Median | 17.54 |
| Antal antagna | 13 pers |
| Antagningsgräns | 4 |
| Median | 4 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | 17.40 |
| Median | - |
| Antal antagna | 47 pers |
| Antagningsgräns | 0.8 |
| Median | - |
| Antal antagna | 40 pers |
| Antagningsgräns | 17.23 |
| Median | - |
| Antal antagna | 10 pers |
| Antagningsgräns | 4 |
| Median | - |
| Antal antagna | 2 pers |
Kurser
Termin 1
Termin 2
Termin 3
Termin 4
Termin 5
Termin 6
Termin 7
Lön
10% tjänar mer än
25% tjänar mer än
Snittet tjänar
25% tjänar mindre än
Data från Skatteverket. Baserat på 487 studenter som tagit examen från programmet.
Vanligaste jobben efter
Baserat myndighetsuppgifter om yrke 5 år efter alla studenter som tagit examen senaste åren.

Socialsekreterare
Socialsekreterare · Familjehemssekreterare · Flyktinghandläggare · Fältassistent · Ungdomssekreterare
51 % av studenterna

Biståndsbedömare
Biståndsbedömare · Biståndshandläggare · LSS-handläggare
20 % av studenterna

Chef inom äldreomsorg
Äldreomsorgschef · Hemtjänstchef · Ålderdomshemschef · Enhetschef
8 % av studenterna

Kurator
Kurator · Skolkurator · Sjukhuskurator · Fältkurator · Samtalsterapeut
7 % av studenterna

Socialpedagog
Socialpedagog · Behandlingspedagog · Stödpedagog · Rehabiliteringsassistent · Behandlingsassistent
4 % av studenterna

Skötare inom psykiatrisk vård
Mentalskötare · Psykskötare · Psykvårdare · Skötare
1 % av studenterna

Övriga yrken inom socialt arbete
Frivårdschef · Frivårdshandläggare · Frivårdsinspektör · Integrationshandläggare
0,7 % av studenterna

Socialförsäkringshandläggare
Försäkringshandläggare · Bidragshandläggare · Socialförsäkringstjänsteman · Försäkringsutredare
0,7 % av studenterna

Chef inom hälsa och sjukvård
Primärvårdschef · Klinikchef · Vårdenhetschef · Tandvårdschef · Vårdcentralchef · Avdelningschef
0,5 % av studenterna

Pedagog med teoretisk specialistkompetens
SFI-lärare · Musiklärare · Museipedagog · Konstpedagog · Sångpedagog
0,5 % av studenterna

Utredare
Handläggare · Utredare · Miljöstrateg · Kommunsekreterare · Planerare
0,5 % av studenterna

Vårdbiträde
Vårdbiträde · Hemtjänstbiträde · Hemvårdare · Omsorgsassistent · Servicebiträde
0,5 % av studenterna
Övriga 5 % är utspridda över många yrken som bara någon enstaka person jobbar med.
Linnéuniversitetets beskrivning
Socionom är ett yrke för dig som är intresserad av såväl människor som samhällsfrågor. Som socionom jobbar du med människor i olika skeden av livet och bemöter dem med empati och professionalitet.
Huvudområdet för socionomprogrammet är socialt arbete. Du lär dig om samspelet mellan människor och samhället de lever i, om hur sociala problem uppstår och om hur de kan hanteras. I programmet ingår även juridik med inriktning mot socialt arbete. I utbildningen till socionom ingår en termins handledd verksamhetsförlagd utbildning på arbetsplatser där du får praktisk erfarenhet av socialt arbete. Du får också möjlighet till kortare fältstudier och/eller en termins studier utomlands. En annan viktig del av utbildningen är din egen personliga och professionella utveckling. Du tränas i att utvärdera och förbättra ditt professionella förhållningssätt och din empatiska förmåga för att vara väl förberedd att möta människor i socialt utsatta situationer.
Socionomprogrammet är en utbildning på grundnivå, som avslutas med en termin på avancerad nivå. Du kan ansöka om en socionomexamen efter 3,5 års fullgjorda studier. En socionomexamen säkerställer att du som student har kunskapen och förmågan som krävs för självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå, det vill säga att du är redo för arbetslivet. Efter utbildningen kan du utreda sociala behov och frågor, utvärdera olika åtgärder inom socialt arbete, och applicera dina teoretiska kunskaper på de situationer du möter i verkligheten. Socionomprogrammet är en yrkesutbildning som lägger grunden för att börja jobba som socionom, eller för att studera vidare i socialt arbete till magister-, master- och doktorsexamen.
Karriär
Som utbildad socionom kan du jobba både förebyggande inom socialt arbete och med behandlande åtgärder, samt med förändringsarbete och utveckling av sociala verksamheter. Vanliga arbetsområden för socionomer är socialtjänst, hälso-och sjukvård, skola, behandlingshem, socialt omsorgsarbete med äldre och personer med funktionsnedsättningar, frivilligorganisationer, kriminalvård, försäkringskassa, arbetsförmedling, migrationsverk och andra statliga myndigheter.
Internationella möjligheter
Du har många möjligheter att bredda ditt internationella perspektiv på Linnéuniversitetet. Under programmet kan du studera utomlands genom utbytesstudier för att få internationell erfarenhet. Du läser då en del av dina studier på ett av våra många partneruniversitet världen över.
På vissa utbildningar kan du även göra verksamhetsförlagd utbildning/praktik utomlands.
Även på hemmaplan kan du få internationella erfarenheter. På din fritid kan du engagera dig i föreningar tillsammans med studenter från alla möjliga utbildningar och länder, eller träffa internationella studenter genom vårt buddyprogram.
“Jag har en drivkraft i att hjälpa människor komma på rätt väg”
- Det finns mycket utsatthet i samhället och många människor - särskilt unga - mår dåligt. Jag har en drivkraft i att vara en del i att hjälpa människor komma på rätt väg. Att göra skillnad för människor som behöver det.
Åsa jobbade inom kommunikation och marknadsföring när hon såg en jobbannons som kommunikatör på kvinnojouren i Växjö. Hon hade länge tänkt att hon ville jobba mer med människor och jobbet på kvinnojouren blev starten på ett karriärbyte. Nu läser Åsa socionomprogrammet.
- Man måste ha en fundamental trygghet som vuxen att börja plugga och så måste man våga ta steget. Vara modig och göra det som känns bäst för en själv.
Målet är att jobba med barn och unga. Barn har särskilda rättigheter och det är vuxnas ansvar att skydda dessa. Åsa ser att det finns stora utmaningar i dagens samhälle.
- Det krävs mer förebyggande insatser för unga. Det är så många som mår dåligt på grund av flera olika anledningar. Det är viktigt med trygga, stabila vuxna som ser, lyssnar och finns där.
Åsa tror på den kraft vi människor har för att hjälpa varandra och ser fram emot att börja jobba efter utbildningen.
- Det är lätt att känna sig liten och maktlös när det är så mycket tungt som pågår i samhället och världen, men det är viktigt att komma ihåg att vi människor har alla en stor påverkan att göra skillnad för någon annan. Tillsammans kan vi göra mycket, det gäller att ha människan i fokus och jobba för alla människors rätt till ett bra liv.
Ebbas drömjobb har alltid varit att bli skolkurator
Ebba kommer från Vetlanda i Småland och kände att hon ville fortsätta ha nära till släkt och vänner när hon skulle börja plugga. Därför föll valet på Linnéuniversitetet i Kalmar. Att det dessutom är en charmig stad med ett helt nybyggt universitetsområde gjorde valet desto enklare.
- Det som fångade mitt intresse var att vi har ett otroligt fint universitet mitt i Småland som ständigt är i utveckling för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för oss studenter. Jag har alltid känt mig trygg med både lärarna och studiemiljön som Linnéuniversitetet har, säger Ebba.
Ebba förklarar att det finns en mentalitet att man arbetar tillsammans mellan lärare, fakulteten och studenterna för att utveckla sitt lärande, något hon tycker är roligt och givande. Det är utmanande på ett bra sätt som gör att jag upplever mina studier stimulerande. Det gör en redo för vidare studier men också redo för ett kommande arbetsliv.
- Som framtida socionom arbetar man mycket med sig själv som redskap. Under utbildningen har vi något som kallas för personlig professionell utveckling där vi studenter tillsammans med handledare diskuterar det sociala arbetets svårigheter och dilemman, etik och moral samt vår självmedvetenhet och våra styrkor. Det har varit otroligt viktigt för mig och något som visar att lärarna värnar om oss studenter. Det gör att programmet sticker ut på ett positivt sätt, menar Ebba.
Ebbas drömjobb har alltid varit att bli skolkurator. Hon vill arbeta med barn och unga och har under utbildningen fått en förståelse för det sociala arbetet. Ett citat som fastnat hos Ebba är ”om vi bygger starka barn, slipper vi laga så många trasiga vuxna”.
- Just nu är jag i valet och kvalet om jag ska fortsätta att läsa vidare på masterprogrammet eller om jag ska ut i den verkliga praktiken. Socionomprogrammet har öppnat fler dörrar in i arbetslivet på flera olika arenor men jag har fastnat för studierna och tänker att det kan vara en god idé att fortsätta att utvecklas i det, säger Ebba.
Det Ebba vill skicka med till någon som funderar på att läsa till socionom är att om du är intresserad av att arbeta med människor, samhället och sociala frågor är verkligen socionomprogrammet något för dig. Det sociala arbetet öppnar upp många möjligheter att jobba både inom skola, psykiatrin, hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalvården och andra viktiga samhällsaktörer. Utbildningen är inriktad på att tackla frågor som rör människor och samhället såväl på nationellt som internationellt plan.
Men kort och gott, är du intresserad av en bredd i din utbildning med människan i fokus så är socionomprogrammet ett givande och passande program för dig, avslutar Ebba.
En viktig pusselbit på vägen mot drömjobbet
Elin Johansson från Vickleby har tidigare arbetat som personlig assistent. För henne är en examen från Socionomprogrammet en viktig pusselbit på vägen mot drömjobbet som enhetschef inom äldreomsorgen.
Att få jobba med människan i centrum och att läsa en mångfacetterad utbildning med möjlighet att söka olika sorters jobb lockade Elin att söka programmet.
– Det som är så intressant med programmet är att människan är i fokus och att jag har fått lära mig mer om hur globala strukturer fungerar och även påverkar den enskilde individen. Det är också kul att det finns möjlighet att nischa sig genom både praktik och sista årets valbara kurser.
Har gjort praktik i Kalmar och i Bethlehem i Palestina Elin tycker det är viktigt att investera i sig själv, i sin kompetens och i sina framtidsmål och därför har hon också tagit chansen att göra praktik både i Kalmar och i Bethlehem i Palestina.
– I Kalmar gjorde jag praktik hos tre enhetschefer inom äldreomsorgen i Kalmar kommun, något som jag trivdes mycket bra med. Jag gjorde också en fem veckor lång praktik i Bethlehem i Palestina. Tillsammans med min handledare i Palestina skräddarsydde vi studiebesök efter vad jag ville lära mig mer om. Under mina studiebesök undersökte jag och skrev en rapport gällande: kulturellt och kontextuellt relevant socialt arbete och socialt arbete under ockupation. Utöver kunskapen jag fick på studiebesöken medförde praktiken erfarenheter som gör att jag numera är orädd inför nya utmaningar och att jag har fått en stor empatisk förmåga och en bred inblick i hur olika interventioner utförs, från individ till samhällsnivå.
Fick extrajobb genom praktiken Att göra praktik är också något som Elin tycker är viktigt eftersom det kan leda till något mer än erfarenhet och rena ämneskunskaper. I Elins fall ledde det till ett extrajobb som också råkar vara hennes drömjobb.
– Just nu är mitt drömjobb att jobba som enhetschef inom äldreomsorgen och idag arbetar jag extra som just det. Extrajobbet fick jag genom praktiken i Kalmar och det är faktiskt så att de flesta av mina klasskamrater idag också jobbar på sina gamla praktikplatser.
En bred utbildning som är både yrkes- och forskningsförberedande
Bra förutsättningar att kunna växla perspektiv är en av de lärdomar Katarina Röed bär med sig från socionomprogrammet – en viktig egenskap i hennes arbete som socialsekreterare inom barn och familj.
Läs intervjun med Katarina
Katarina Röed kommer ifrån Åseda i Småland och bor i Växjö. Innan studierna arbetade hon som vårdbiträde inom äldreomsorgen och som personlig assistent för personer med neuropsykiatriska diagnoser.
– Jag har även arbetat i Australien, Tjeckien, England och på Nya Zeeland. Då som städerska, engelsklärare, au-pair och hästskötare i galoppstall. Innan jag började på socionomprogrammet läste jag 30 hp sociologi och 7,5 hp arbetsrätt på Linnéuniversitetet.
Vad fick dig att välja just detta program?
– Det fanns flera anledningar till att jag valde just denna utbildningen. Jag hade jobbat utomlands en del och tänkte att om jag ville bo utomlands igen skulle jag kunna välja andra jobb med människor än exempelvis au-pair. Jag betraktade också socionomutbildningen som en bred utbildning som gav många möjligheter.
– Under tiden jag arbetade som personlig assistent upplevde jag ofta att jag ville ha större möjligheter att påverka exempelvis organiseringen av och innehållet i arbetet. Jag funderade egentligen inte på att välja någon annan utbildning; det var människor jag ville arbeta med. Jag har även en nära vän som läst Socionomprogrammet och som arbetade inom socialtjänsten.
Hur var utbildningen du gick?
– Socionomprogrammet är en bred utbildning som är både yrkes- och forskningsförberedande. Socialt arbete är i fokus och vi studerade det bland annat i en historisk, politisk och juridisk kontext. Utbildningen ger en grund att stå på vad gäller olika teorier om och perspektiv på socialt arbete och sociala problem. Den ger även förutsättningar för att förhålla sig kritisk till metoder och aktuell forskning inom området.
– Under utbildningen var det framför allt juridiken, praktiken och uppsatsen som var extra intressant. Jag hade som sagt läst arbetsrätt tidigare och tyckte redan då att juridik var intressant och användbart. Under utbildningen upplevde jag juridiken som mer konkret än andra kurser och det fanns rätt eller fel i större utsträckning. Juridiken gav också en inblick i vad myndighetsutövning innebär. Reflektioner kring kunskap, makt, ansvar och etiska frågor. Att kunna slå upp och i viss grad även tolka lagtexter och andra juridiska källor tycker jag också är användbar kunskap i det privata livet.
– Min praktik gjorde jag på Nya Zeeland, på ett behandlingshem för barn mellan 5 och 12 år. Det var skönt att vara utomlands igen. Nya Zeeland valde jag dels för att de ligger långt fram i utvecklingen av det sociala arbetet och dels för att de talar engelska.
– Synsättet som rådde på behandlingshemmet passade väl överens med mina värderingar. Det handlade om att stärka barnens motståndskraft och bygga på deras egen förmåga. Människor betraktades som experter på sin egen situation och med rätt stöd kan de hitta lösningar. Nya Zeeland som land var också intressant. Det skiftande landskapet och befolkningen, som bestod av många olika nationaliteter. Det var framför allt intressant att följa hur olika institutioner i samhället arbetade för att bevara ursprungsbefolkningens kultur och stärka deras status i samhället.
– För mig var uppsatsterminen den roligaste och kanske mest krävande delen av utbildningen. Jag och min kurskamrat hade en mycket engagerad och duktig handledare. För första gången på utbildningen fick vi feedback på vårt arbete, vilket gjorde att vi hela tiden visste vad vi behövde bli bättre på. Det var givande att arbeta så nära någon som själv forskar och kunna diskutera innehåll, språkliga formuleringar, forskningsmetodik och analys.
Vem ska läsa programmet, tycker du?
– Du som är intresserad av och blir engagerad av att möta människor, organisera/styra en verksamhet eller vill ha många valmöjligheter i arbetslivet.
Vad arbetar du med idag?
– Idag arbetar jag som socialsekreterare inom barn och familj på Socialtjänsten i Tingsryds kommun, fem mil söder om Växjö. Min huvuduppgift är att följa upp insatser som placeringar av barn, kontaktfamiljer, kontaktpersoner samt öppenvårdsinsatser som hemterapeut och ungdomsbehandlare. Eftersom Tingsryd är en liten kommun har jag också förmånen att ibland arbeta med utredning av barn och unga samt faderskapsärenden.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det vanligaste svaret från socialsekreterare är nog att det är ett varierande arbete och det stämmer även för mig. Jag gillar samtalen och samarbetet med de familjer jag möter. Jag tycker det är kul att dokumentera och att jag kan planera den största delen av mitt arbete själv.
Hur har du nytta av din utbildning i ditt nuvarande yrkesliv?
– Det är svårt att plocka ut något specifikt. Jag upplever att på Socionomprogrammet lärde jag mig lite om mycket. Att söka och tillämpa information av olika slag och att dokumentera är praktiska exempel på hur jag har nytta av utbildningen i mitt arbete, men framför allt har utbildningen gett mig bra förutsättningar att kunna växla perspektiv, vilket är viktigt då det ibland är komplexa situationer och svåra beslut.
Vad vill du syssla med längre fram i livet?
– I framtiden vill jag antingen forska inom socialt arbete eller läsa till jurist.
Elin trivs med att få hjälpa människor att förändra sina liv
Elin Veenhuis arbetar som socialsekreterare i Västra Göteborg med försörjningsstöd. Ubildningen har, bland mycket annat, gett henne kunskap i att reflektera över och ifrågasätta sina egna tankar och föreställningar och kunna byta perspektiv.
Läs intervjun med Elin
Elin Veenhuis är uppvuxen i Småland. Hon har studerat Socionomprogrammet och innan dess hade hon både studerat och jobbat på olika arbetsplatser. Efter att ha läst en KY-utbildning med inriktning mot de socialförsäkringar Försäkringskassan hanterar, arbetade hon bland annat på Försäkringskassan och även på Familjerätten.
– Med min bakgrund i Försäkringskassans socialförsäkringar hade ett intresse för det svenska välfärdssystemet växt fram. Tillsammans med ett intresse för den enskilda individen och sambandet mellan samhället och individen, fick det mig att känna att Socionomprogrammet var en passande utbildning för mig.
Kan du beskriva utbildningen du gick?
– Utbildningen började med en grundläggande kurs i vad socialt arbete är och vad det innebär. Efter det kom vi in på mer specifika inriktningar, såsom sociologi, psykologi, juridik och välfärdsstaten. Längre fram fick vi även välja inriktningskurser, till exempel barn och familj, funktionshinder och äldre.
– Vi hade även en praktiktermin som var väldigt lärorik, då vi fick komma ut i olika verksamheter och väva samman teori med praktik. C-uppsatsterminen var även den lärorik och utmanande, det var här jag kände att det började kännas som att jag läste på universitetet "på riktigt". Från C-uppsatsen och framåt, under den sista terminen med avancerade kurser, började jag tycka att det var extra roligt men också krävande att studera. Här blev vi utmanade i att väva ihop teori vi fått med oss under tidigare studier med våra egna analyser och reflektioner av det vi för tillfället jobbade med i de olika kurserna. Även de erfarenheter vi fått med oss från våra olika praktikplatser hade vi nytta av under den senare delen av utbildningen.
– Efter hand blev det tydligt för mig att första delen av utbildningen bestod i att samla på sig kunskap om så många olika perspektiv och inriktningar inom det sociala arbetet som möjligt, för att kunna implementera det i de senare kurserna och för att klara av den sista delen av utbildningen.
Var det något som var extra intressant under utbildningen?
– De kurser som handlade om det svenska välfärdssystemet, psykologin, samtalsövningar och ledarskapskursen (en av de avancerade kurserna) i slutet var det som var extra roligt och intressant, tyckte jag. Dels på grund av mitt personliga intresse, dels för att det var lärorikt och dels för att det var utmanande.
Vem ska läsa programmet, tycker du?
– Du som har ett intresse för hur välfärdssamhället är uppbyggt och som vill vara en del av det på något vis. Det som är så bra med att vara socionom är att man kan arbeta inom så många olika nivåer, från individnivå i direktkontakt med de människor som befinner sig inom välfärdssystemet på något vis, till strategisk nivå med planering och utveckling av våra välfärdssystem.
Vad arbetar du med idag?
– Idag arbetar jag som socialsekreterare i Västra Göteborg, Göteborgs stad. Jag arbetar med försörjningsstöd, där jag har en rehab-tjänst. Målgruppen för min tjänst är personer med psykisk ohälsa eller missbruk som står långt ifrån arbetsmarknaden. Mitt huvuduppdrag är att hjälpa de personer jag möter att nå egen försörjning i någon form. Jag samverkar mycket med andra välfärdsinstanser, till exempel andra enheter inom socialtjänsten, arbetsförmedling, försäkringskassa och hälso- och sjukvården. Självklart jobbar jag även med de personer som jag är ansvarig handläggare för, genom att stötta dem i det de behöver för att komma vidare i livet. Jag jobbar med motivation, vägledning, empowerment och ger dem stöd i det de behöver.
– Jag har under min tid på detta arbete fått vara delaktig i en utbildning som handlade om ett projekt om hur socialtjänsten och Försäkringskassan kan arbeta tillsammans för att stötta personer som är sjukskrivna men inte kan få någon sjukpenning, utan som uppbär försörjningsstöd. Jag har även varit delaktig i andra mindre projekt som varit aktuella på enheten.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det bästa med mitt jobb är att få träffa alla de fantastiska människor jag gör och att få hjälpa och stötta dem till att göra förändringar i sitt liv, för att få bättre livskvalitet.
– Jag tycker även att det är väldigt roligt med samverkan. Att få träffa andra professionella med andra arbetsgivare och roller är lärorikt och utvecklande. Det ger mig en ännu större förståelse för och kunskap om det svenska välfärdssystemet. Det ger mig även en större kunskap om hur brett mitt yrkesfält är och vad många olika arbeten man kan arbeta med som socionom.
Hur har du nytta av din utbildning i ditt nuvarande yrkesliv?
– Jag har haft stor nytta av den på många olika sätt, men mest framträdande är att jag har fått med mig en förståelse för att det alltid finns ett eller flera andra perspektiv än det jag ser vid första anblicken. Utbildningen har gett mig en kunskap i att reflektera över och ifrågasätta mina egna tankar och föreställningar, och gett mig kunskap i att kunna byta perspektiv.
Vad vill du syssla med längre fram i livet?
– Jag har alltid haft ett intresse för utveckling och förändring, både utveckling av mig själv i min profession men även av verksamheter jag befinner mig i. Jag skulle därför vilja jobba med utvecklingsfrågor på ett mer strukturellt plan än vad jag gör idag. Idag jobbar jag med utveckling och förändring på individnivå.
Mer om programmet
Intervju med programansvarig
Åsa Söderqvist Forkby är programansvarig för Socionomprogrammet och svarar på några frågor kring utbildningen.
Varför ska jag söka till programmet?
På socionomprogrammet får du som student ta del av en utbildning som erbjuder en bred kunskapsbas där socialt arbete är huvudämnet. Detta är en generalistutbildning där flera olika vetenskapliga discipliner ryms inom ramen för studierna. Är du intresserad av att få en djupare förståelse kring människor som många gånger befinner sig utsatta situationer är socionomprogrammet något för dig.
Vem riktar sig utbildningen till?
Utbildningen riktar sig till dig som är intresserad av att arbeta med människor. Oavsett vilket område du väljer att arbeta inom kommer du att vara kontakt med människor där bemötandet och intresset för individer och grupper är centralt. Det kan vara mötet med klienter och brukare men även mötet med kollegor där socionomen befinner sig i en arbetsledande situation, eller i samverkan med andra professioner.
Den generalistiska formen på programmet innebär att du som student inte behöver låsa in dig i ett specifikt fack redan innan du börjar studera, utan har möjlighet att utforska olika områden i socialt arbete för att komma fram till vad som intresserar dig, vilken målgrupp och i vilken typ av organisation du skulle vilja arbeta i efter erhållen examen.
Vad kan jag som blivande student förvänta mig av programmet?
Som student kan du förvänta dig ta få ta del av ett innehållsligt späckat program där du möter både engagerade lärare, forskare och medstudenter. Du kommer under utbildningen att få ta del av undervisning som bedrivs av aktiva forskare välrenommerade inom sitt ämne och lärare med mångårig erfarenhet inom det praktiska sociala arbetet. Detta öppnar upp för intressanta och viktiga dialoger.
I programmet skapar vi också forum för att studenterna kontinuerligt ska kunna mötas och diskutera för att tillsammans ta sig an uppgifter av olika karaktär. Detta ger möjlighet att såväl få stöd i dina studier som att knyta viktiga relationer som berikar studenttiden socialt. Genom hela programmet eftersträvar vi att implementera ett Lika-villkor-perspektiv vilket ligger i linje med Linnéuniversitet riktlinjer. Således beaktas genomgående perspektiv som inkluderar antidiskriminering, jämställdhet, mångfald, jämlikhet och tillgänglighet i såväl utbildningen som i den miljö du som student visats i.
Gymnasier
Vilka gymnasieskolor studenterna kommer från på utbildningen.
Endast studenter med examen från en svensk gymnasieskola är inräknade, det vill säga inte internationella studenter. Andelen som presenteras är andelen av de svenska studenterna. När antalet antagna studenter är få så används statistik från de två senaste antagningarna för varje termin. Andelen som syns här skiljer sig från andelen som syns på sidorna om ett gymnasium eftersom den utgår ifrån andelen av gymnasiets elever som studerar på olika utbildningar och här visas andelen av programmets studenter från olika gymnasier. Exempelvis kan det på ett litet gymnasium vara så att en hög andel av gymnasiets studenter pluggar vidare med en viss utbildning eller på en viss högskola, men gymnasiets elever utgör en liten andel av programmets eller högskolans studenter.

Stagneliusskolan
9,8 %

Oscarsgymnasiet
6,1 %

Af Chapmangymnasiet
4,9 %

Västerviks Gymnasium
4,9 %

Lars Kaggskolan
3,7 %

Katedralskolan
3,7 %

Gymnasieskolan Knut Hahn
3,7 %

Wisbygymnasiet
2,4 %

Erik Dahlbergsgymnasiet
2,4 %

Njudungsgymnasiet
2,4 %
Och 43 ytterligare gymnasieskolor
Program
Samhäll
59 %
Ekonomi
20 %
Estet
6 %
Teknik
5 %
Natur
5 %
Barn och fritid
2 %
Vård och omsorg
1 %
Humanistiska
1 %
Naturbruk
1 %