Antagningspoäng
16.50
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
1.1
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
15.93
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
-
Lägsta poäng 2025

Örebro universitet
3 år
16.50
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
1.1
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
15.93
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
-
Lägsta poäng 2025
Det finns inte tillräckligt med historisk data om studenter som tagit examen.
Det finns inte tillräckligt med historisk data om studenter som tagit examen.
35 studenter per år
23 % kvinnor
77 % män
En bred utbildning för dig som vill arbeta i teknikföretag eller som konsult med exempelvis produkt- och produktionsutveckling, konstruktion, beräkning, inköp och försäljning. I samarbete med andra utvecklar du framtidens produkter och system.
Maskinteknik är ett brett teknikområde som kontinuerligt utvecklas. Som maskiningenjör har du ett brett tekniskt kunnande och är med och tar fram lösningar för framtidens produkter och tillverkningssystem.
Utbildningen ger dig kunskaper inom flera olika tekniska ämnesområden och därmed en god förberedelse för ett varierat ingenjörsarbete. Exempel på sådant du kommer att läsa är mekanik, hållfasthetslära, solidmodellering och ritteknik, kvalitetsutveckling, hållbar utveckling, tillverkningsteknik, produktionsteknik och lean, elteknik, energiteknik, entreprenörskap och företagande, konstruktionsteknik och produktutveckling. Efter avslutad utbildning har du ett brett kunnande inom maskinteknik och kan följa utveckling och forskning inom ämnet.
Teknik
66 %
Natur
25 %
Estet
3 %
Fysik 2
Kemi 1
Matematik 3
Matematik 3b eller 3c
Börjar på hösten
Ansök senast 15 april
180 högskolepoäng
Högskoleingenjörsexamen
Heltidsstudier (100%)
Anmälningskod på Antagning.se: ORU-59509



Örebro universitet grundades 1977, då under namnet Örebro högskola. Universitetet erbjuder utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin, teknik och naturvetenskap. Universitetets motto är “Vetenskap för profession”. Örebro universitet har sitt huvudcampus i Örebro. Läkarstudenterna studerar på Campus USÖ som ligger i anslutning till Universitetsjukhuset Örebro. På Campus Grythyttan finns även institutionen Restaurang- och hotellhögskolan. Örebro universitet är statligt och fick universitetsstatus 1999.
Antal studenter
8 371
Grundat
1997
| Antagningsgräns | 16.50 |
| Median | - |
| Antal antagna | 17 pers |
| Antagningsgräns | 1.1 |
| Median | - |
| Antal antagna | 11 pers |
| Antagningsgräns | 15.93 |
| Median | - |
| Antal antagna | 4 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 15.79 |
| Median | 16.70 |
| Antal antagna | 21 pers |
| Antagningsgräns | 0.55 |
| Median | 0.93 |
| Antal antagna | 12 pers |
| Antagningsgräns | 14.27 |
| Median | 14.94 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 14.83 |
| Median | 16.17 |
| Antal antagna | 14 pers |
| Antagningsgräns | 0.7 |
| Median | 0.95 |
| Antal antagna | 12 pers |
| Antagningsgräns | 15.79 |
| Median | 16.13 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 13.42 |
| Median | 16.29 |
| Antal antagna | 12 pers |
| Antagningsgräns | 0.8 |
| Median | 0.95 |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 15.40 |
| Median | 16.13 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 15.73 |
| Median | 17.17 |
| Antal antagna | 12 pers |
| Antagningsgräns | 0.75 |
| Median | 0.88 |
| Antal antagna | 10 pers |
| Antagningsgräns | 16.34 |
| Median | 17.55 |
| Antal antagna | 4 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 14.35 |
| Median | 16.09 |
| Antal antagna | 14 pers |
| Antagningsgräns | 0.7 |
| Median | 0.95 |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 14.02 |
| Median | 14.33 |
| Antal antagna | 3 pers |
| Antagningsgräns | - |
| Median | - |
| Antal antagna | 0 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | - |
| Antal antagna | 12 pers |
| Antagningsgräns | 0.05 |
| Median | - |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 9.37 |
| Median | - |
| Antal antagna | 4 pers |
Kurser
Termin 1
Termin 2
Termin 3
Termin 4
Termin 5
Termin 6
Örebro universitets beskrivning
En bred utbildning för dig som vill arbeta i teknikföretag eller som konsult med exempelvis produkt- och produktionsutveckling, konstruktion, beräkning, inköp och försäljning. I samarbete med andra utvecklar du framtidens produkter och system.
Maskinteknik är ett brett teknikområde som kontinuerligt utvecklas. Som maskiningenjör har du ett brett tekniskt kunnande och är med och tar fram lösningar för framtidens produkter och tillverkningssystem.
Utbildningen ger dig kunskaper inom flera olika tekniska ämnesområden och därmed en god förberedelse för ett varierat ingenjörsarbete. Exempel på sådant du kommer att läsa är mekanik, hållfasthetslära, solidmodellering och ritteknik, kvalitetsutveckling, hållbar utveckling, tillverkningsteknik, produktionsteknik och lean, elteknik, energiteknik, entreprenörskap och företagande, konstruktionsteknik och produktutveckling. Efter avslutad utbildning har du ett brett kunnande inom maskinteknik och kan följa utveckling och forskning inom ämnet.
Möjligheten till kontakter med framtida arbetsgivare är god eftersom utbildningen innehåller projektarbeten på företag, industriella exempel, gästföreläsningar, studiebesök med mera.
Du kommer antagligen att jobba i teknikföretag med exempelvis produktutveckling, konstruktion, beräkning, produktions- och kvalitetsutveckling, underhållsteknik, försäljning, inköp med mera. Utbildningen i kombination med yrkeserfarenhet kan också leda till arbete som projektledare eller andra ledande roller. Många ingenjörer anställs också i konsultföretag.
Erfarenheter från programmet
Johanna söker medarbetare som är analytiska och tekniskt smarta med hög social kompetens
Blandningen mellan kreativ och intellektuell utmaning förde Johanna Hedin till ingenjörsutbildningen i Maskinteknik. I dag är hon konsultchef och gillar sitt jobb.
– Jag ser tillbaka på åren i Örebro som de bästa hittills i mitt liv. Det var bra sammanhållning i de klasser som läste ihop. Många kom inflyttade utifrån och hade sökt sig till just denna utbildning. Nu har jag många bra kompisar från hela Sverige som jag fick under studietiden, säger Johanna Hedin.
Hon läste till högskoleingenjör i maskinteknik med designinriktning, och gillade utbildningen som hon menar hade ett bra kursupplägg där kreativitet och klurighet behövdes.
– Örebro som stad tilltalade mig, med ett bra studentliv. Det märktes verkligen att universitetet och kommunen satsade på studenterna och var måna om att vi skulle ha en bra tid och gärna stanna kvar, säger Johanna.
Hon blev också kvar ett år efter studierna, och jobbade då som förtroendevald vice ordförande i studentkåren. Sedan fick hon konsultjobb som projektledare på Scania och flyttade tillbaka till Stockholm.
– Om jag inte haft ingenjörsutbildningen i botten då hade jag inte förstått vad folk sa. Utbildningen gav mig en väldigt bra förståelse för konstruktionsprocess och design, kvalité och artikelkostnader. Jag lärde mig förstå vilka utmaningar produktion innebär, varför olika moment tar tid och hur det är kopplat till deadline. Men även när jag jobbade inom studentkåren hade jag nytta av att kunna planera, analysera nuläget och se nästa steg i processen.
Vem passar programmet?
Du som är kreativ och nyfiken och intresserad av att förstå och kunna utveckla produkter och processer. Du attraheras av utbildningens bredd och den tekniska överblick som den ger. Du är beredd att lägga ner arbete och engagemang under din studietid. Det är också viktigt för dig med en utbildning som är väl förankrad i verkligheten och som leder till intressanta jobb.
Utbildningens kännetecken
Det finns likheter och skillnader mellan utbildningar vid olika lärosäten. Det som vi skulle säga kännetecknar utbildningen vid Örebro universitet är:
Näringslivskopplingen är viktig för att skapa så bra kontakter mellan studenter och företag som möjligt. Det ger en bra start till första jobbet. Det innebär exempelvis att tekniska kunskaper och ingenjörsfärdigheter ges relativt stor plats i programmet.
Framtida möjligheter
Det generella svaret på om du får jobb efter utbildningen är "ja". Visserligen kommer variationer över konjunkturcykler och mellan branscher alltid att finnas, men dina chanser bör i alla fall vara goda.
Historiskt, oavsett konjunkturläge, har arbetslöshetsnivåerna för ingenjörer stabilt varit lägre än för arbetskraften totalt. Lättast att få jobb har dock ingenjörer med yrkeserfarenhet. Som nyutbildad stärker du din position genom att utbildningen har ett utvecklat näringslivssamarbete som ger dig meriterande erfarenhet i projektkurser, examensarbete mm. Det kontaktnät du på så sätt har möjlighet att bygga upp är också betydelsefullt.
För dig som vill plugga vidare är nästa steg en masterutbildning på avancerad nivå vid något svenskt eller utländskt lärosäte. Beroende på inriktning så kan en masterutbildning kräva mer fördjupade matematikkunskaper. Högskoleingenjörsprogrammen vid Örebro universitet ger dig därför möjlighet att välja matematikkurser, upp till totalt 30 hp matematik.
Möjligen, om du siktar på ledande befattningar, kan utbildningen även vara en bra grund för att så småningom arbeta som chef eller projektledare. Utbildningen ger dig främst kunnande och övning i att behärska metoder och verktyg för produkt- och produktionsutveckling. Du kommer att få viss vana att arbeta i projekt och lära dig metoder för projektstyrning. Utöver den tekniska grunden behandlas även utvecklingsprocesser, hållbar utveckling, ekonomi, kvalitetsutveckling och kommunikation. Utbildningens bredd, tillsammans med den erfarenhet och yrkeskunnande du får genom ditt framtida ingenjörsarbete, ger bra förutsättningar att med tiden utvecklas mot ledande befattningar och en karriär i olika tekniska roller, kanske även som konsult.
Studenterna berättar
Berlinaren Roman valde maskinteknik vid Örebro universitet
När Roman Schröder flyttade till Sverige från Berlin för tre år sedan kunde han inte svenska. På ett år lärde han sig språket för att kunna börja på programmet Högskoleingenjör, maskinteknik. I framtiden vill han arbeta som mekanikkonstruktör åt ett globalt företag, med att utveckla maskiner och anläggningar i industrin.
Varför sökte du programmet Högskoleingenjör, Maskinteknik?
Jag sökte eftersom jag har ett stort teknikintresse och för att det inte finns ett bättre jobb – om man frågar mig. Att utveckla framtidens maskiner, bilar, flygplan och mycket mer tycker jag är både spännande och kul. Som maskiningenjör löser man komplexa problem med både kreativitet och noggrannhet. Tack vare den breda utbildningen kan jag se fram emot en spännande karriär som maskiningenjör.
Örebro universitet var mitt förstahandsval eftersom universitetet erbjuder mig en intressant och eftertraktad utbildning och förbereder mig på ett yrke som ständigt förändras.
Vad är det bästa med ditt program?
Maskinteknik är inte enbart ett teoretiskt ämne utan det finns mycket att prova och uppleva. Det finns en hel del laborationer där man kommer i kontakt med olika maskiner och processer. Och i de olika projekten ska vi studenter beräkna, mäta, konstruera och analysera. Steg för steg lär vi oss vad som krävs för att kunna lösa allt mer komplexa problem.
Beskriv Örebro universitet med tre ord.
Engagerat, modernt och kompetent.
Vad tycker du om studentlivet i Örebro?
Jag är uppvuxen i en storstad i Tyskland och kom till Örebro för bara tre år sedan. Först var kontrasten enorm för mig, men Örebro har mycket att erbjuda och det är lätt att trivas här. Man kan enkelt ta sig genom hela stan med cykel och det finns många aktiviteter och evenemang för studenter. Ett stort plus är dessutom att naturen alltid är runt hörnet.
Vad har du för framtidsplaner?
I framtiden vill jag arbeta som mekanikkonstruktör åt ett globalt företag och utveckla maskiner och anläggningar i industrin. Jag funderar också på att studera vidare och läsa ett masterprogram i maskinteknik för att inrikta mig på ett specifikt område. Mitt mål är att så småningom bli projektledare och kunna arbeta åt ett företag med verksamhet i både Tyskland och Norden.
Tips till blivande studenter?
Det är jätteviktigt för mig att hitta motivation och glädje i studierna för att inte tappa sikte mot målet. Den kombinationen är min motor för att ta mig an studierna. Genom att hitta en metod att plugga som passar dig skapar du en bra förutsättning för att lyckas. Det väntar en spännande tid för dig med många utmaningar längs vägen. Stressa inte för mycket och framförallt: Ha kul!
Arbetsgivarna slåss om Yvette efter studentuppdraget: "Ovärderliga erfarenheter"
Yvette Molander kommer ursprungligen från Stockholm och hann plugga både där och i Skövde innan hon till slut hamnade i Örebro. Efter att ha testat både läkarprogrammet och en utbildning i astronomi, hittade hon rätt med maskiningenjörsutbildningen vid Örebro universitet.
– Jag tycker om lösningar, praktiska saker och att behöva tänka utanför boxen. En kompis tipsade om ingenjörsyrket och då började jag kolla upp vad Örebro universitet hade för utbildningar. Just maskiningenjör var exakt det jag ville göra, allt lät jättekul, säger Yvette Molander.
Nu går hon tredje året på utbildningen. Att hon är den enda tjejen som läser till maskiningenjör har hon inte reflekterat så mycket över, förrän på senare tid.
– Jag har inte tänkt så mycket på det. Det var först på Campusmässan som någon sa: "Det är ju du som är enda tjejen", säger hon och fortsätter:
– Det är faktiskt ett säljargument nu när jag söker jobb. Det är inte så att jag vill bli anställd bara för att jag är tjej, men i en mansdominerad bransch är det en fördel att jämna ut skillnaderna. Därför vill många arbetsgivare få in tjejer.
Gymnasier
Vilka gymnasieskolor studenterna kommer från på utbildningen.
Endast studenter med examen från en svensk gymnasieskola är inräknade, det vill säga inte internationella studenter. Andelen som presenteras är andelen av de svenska studenterna. När antalet antagna studenter är få så används statistik från de två senaste antagningarna för varje termin. Andelen som syns här skiljer sig från andelen som syns på sidorna om ett gymnasium eftersom den utgår ifrån andelen av gymnasiets elever som studerar på olika utbildningar och här visas andelen av programmets studenter från olika gymnasier. Exempelvis kan det på ett litet gymnasium vara så att en hög andel av gymnasiets studenter pluggar vidare med en viss utbildning eller på en viss högskola, men gymnasiets elever utgör en liten andel av programmets eller högskolans studenter.

Tullängsgymnasiet
10,8 %

Rudbecksgymnasiet
7,7 %

Soltorgsgymnasiet
6,2 %

Rudbeck
4,6 %

Rinmangymnasiet
4,6 %

Ullvigymnasiet
4,6 %

Lindeskolan
3,1 %

Möckelngymnasiet
3,1 %

Stockholm Science and Innovation School
3,1 %

Berzeliusskolan
3,1 %
Och 31 ytterligare gymnasieskolor
Program
Teknik
66 %
Natur
25 %
Estet
3 %
Flygteknik
2 %
Sjöfart
2 %
Ekonomi
2 %
El och energi
2 %