Förr i tiden handlade vårdadministratörens arbete främst om att skriva journaler, men idag har rollen utvecklats och innefattar många fler administrativa uppgifter. Det kan till exempel vara tidbokning, registrering i kvalitetsregister, hantering av remisser och kassaärenden.
Efter ett patientbesök är det vårdadministratören som dokumenterar och klassificerar diagnosen, oftast genom att skriva ner det läkaren dikterat digitalt. Dokumenten måste sedan godkännas av vårdgivaren. Utöver detta sköter vårdadministratören kontakten med patienter, besvarar telefonsamtal och skickar remisser. De har även ofta kontakt med myndigheter och andra vårdgivare.
I patientjournalerna samlas information om patientens symtom, undersökningar, provsvar, diagnoser, operationer och behandlingar. Idag hanteras journalerna digitalt och därför krävs det att vårdadministratören har goda kunskaper i olika datasystem. Eftersom informationen i journalerna är känslig, är det också viktigt att vårdadministratören har koll på sekretesslagstiftningen.
Journalerna är avgörande för att läkare och annan vårdpersonal ska kunna följa och utvärdera patientens behandling. Uppgifterna används också inom forskning och planering av framtidens sjukvård, där statistik från hela landet samlas in och analyseras.
I takt med digitaliseringen av vården, där nu även en hel del läkarkontakter sköts digitalt, digitaliseras och automatiseras även läkarsekreterarens roll. Det kan i vissa fall göra att arbetsuppgifterna får en glidning mot en större andel traditionella sekreterar- och administratörsuppgifter som godkännande av fakturor, schemaläggning och att agera protokollförare. Vårdadministratörer arbetar även ofta i vårdmottagningarnas receptioner. Där tar de emot patienter, sköter registrering och tar betalt. I vissa fall arbetar de också med verksamhetsutveckling, kvalitetsuppföljning, personaladministration, fakturering, budget och hantering av avvikelser.