Antagningspoäng
16.88
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
0.7
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
16.40
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
3.5
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025

Malmö universitet
3 år
·
Kandidatprogram
16.88
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
0.7
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
16.40
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
3.5
Lägsta poäng 2025
2021
2022
2023
2024
2025
55 studenter per år
35 % kvinnor
65 % män
Engelska 6
Vi lever idag i ett informationsintensivt samhälle. Som informationsarkitekt blir din uppgift att bringa ordning i myllret av informationsflöden.
På utbildningen Informationsarkitekt lär du dig att analysera, organisera och integrera information och informationsflöden. Ämnen som ingår är bland annat informationsteknik, webbdesign, webbkonstruktion, informationsdesign, programmering, kvalitet, kognitionsvetenskap, människa–datorinteraktion, projektledning, informationssäkerhet samt mycket mer.
Undervisningen bygger i första hand på ett projektdrivet lärande, vilket innebär att projektarbeten genomsyrar hela utbildningen. Projekten genomförs i samverkan med näringslivet. Detta gör utbildningen ständigt aktuell och uppdaterad. Det ger dig också möjlighet att redan under studietiden knyta kontakter med arbetsmarknaden. Studieformen är planerad för att ge dig möjlighet att växa i förmågan att arbeta såväl i grupp som självständigt.
Natur
24 %
Teknik
22 %
Samhäll
21 %
Börjar på hösten
Ansök senast 15 april
180 högskolepoäng
Kandidatexamen
Heltidsstudier (100%)
Anmälningskod på Antagning.se: MAU-58803



Malmö universitet grundades 1998 som Högskolan i Malmö och blev universitet 2018. Universitetet har utbildningar inom många områden, bland annat hälsovetenskap, samhällsvetenskap, teknik, ekonomi, kultur och konst. Malmö universitet har sitt huvudcampus i centrala Malmö på Universitetsholmen, men finns även kring sjukhusområdet i staden för bland annat sjuksköterske- och tandläkarstudenter. Universitetet är statligt.
Antal studenter
10 755
Grundat
1998
| Antagningsgräns | 16.88 |
| Median | - |
| Antal antagna | 28 pers |
| Antagningsgräns | 0.7 |
| Median | - |
| Antal antagna | 19 pers |
| Antagningsgräns | 16.40 |
| Median | - |
| Antal antagna | 6 pers |
| Antagningsgräns | 3.5 |
| Median | - |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 15.35 |
| Median | 16.90 |
| Antal antagna | 41 pers |
| Antagningsgräns | 0.75 |
| Median | 0.85 |
| Antal antagna | 25 pers |
| Antagningsgräns | 16.19 |
| Median | 17.28 |
| Antal antagna | 7 pers |
| Antagningsgräns | 4 |
| Median | 4 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 15.52 |
| Median | 16.71 |
| Antal antagna | 40 pers |
| Antagningsgräns | 0.65 |
| Median | 0.85 |
| Antal antagna | 25 pers |
| Antagningsgräns | 15.75 |
| Median | 16.93 |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 3 |
| Median | 3.25 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 15.30 |
| Median | 16.48 |
| Antal antagna | 41 pers |
| Antagningsgräns | 0.7 |
| Median | 0.85 |
| Antal antagna | 25 pers |
| Antagningsgräns | 16.84 |
| Median | 17.35 |
| Antal antagna | 7 pers |
| Antagningsgräns | 3.5 |
| Median | 3.5 |
| Antal antagna | 2 pers |
| Antagningsgräns | 15.57 |
| Median | 16.81 |
| Antal antagna | 33 pers |
| Antagningsgräns | 0.75 |
| Median | 0.88 |
| Antal antagna | 20 pers |
| Antagningsgräns | 15.92 |
| Median | 16.29 |
| Antal antagna | 6 pers |
| Antagningsgräns | 3 |
| Median | 3 |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | 15.59 |
| Median | 16.93 |
| Antal antagna | 29 pers |
| Antagningsgräns | 0.75 |
| Median | 0.9 |
| Antal antagna | 19 pers |
| Antagningsgräns | 16.35 |
| Median | 17.19 |
| Antal antagna | 6 pers |
| Antagningsgräns | 4 |
| Median | 4 |
| Antal antagna | 1 pers |
| Antagningsgräns | 14.86 |
| Median | - |
| Antal antagna | 31 pers |
| Antagningsgräns | 0.9 |
| Median | - |
| Antal antagna | 20 pers |
| Antagningsgräns | 15.65 |
| Median | - |
| Antal antagna | 8 pers |
| Antagningsgräns | 3.5 |
| Median | - |
| Antal antagna | 1 pers |
Kurser
Termin 1
Termin 2
Termin 3
Termin 4
Termin 5
Termin 6
Lön
10% tjänar mer än
25% tjänar mer än
Snittet tjänar
25% tjänar mindre än
Data från Skatteverket. Baserat på 62 studenter som tagit examen från programmet.
Vanligaste jobben efter
Baserat myndighetsuppgifter om yrke 5 år efter alla studenter som tagit examen senaste åren.

Systemutvecklare
Systemutvecklare · Fullstack-utvecklare · Mjukvaruutvecklare · Webbutvecklare
38 % av studenterna

Lednings- och organisationsutvecklare
Managementkonsult · Affärsutvecklare · Organisationsutvecklare · Verksamhetsutvecklare
6 % av studenterna

It-arkitekt
Configuration Manager · Lösningsarkitekt · Infrastrukturarkitekt · Data scientist · Systemarkitekt
6 % av studenterna

Övriga ingenjörsyrken
Produktutvecklare · Utvecklingsingenjör · Textilingenjör · Kvalitetsingenjör · Förpackningsutvecklare
4 % av studenterna
Övriga 46 % är utspridda över många yrken som bara någon enstaka person jobbar med.
Malmö universitets beskrivning
Vi lever idag i ett informationsintensivt samhälle. Som informationsarkitekt blir din uppgift att bringa ordning i myllret av informationsflöden.
På utbildningen Informationsarkitekt lär du dig att analysera, organisera och integrera information och informationsflöden. Ämnen som ingår är bland annat informationsteknik, webbdesign, webbkonstruktion, informationsdesign, programmering, kvalitet, kognitionsvetenskap, människa–datorinteraktion, projektledning, informationssäkerhet samt mycket mer.
Undervisningen bygger i första hand på ett projektdrivet lärande, vilket innebär att projektarbeten genomsyrar hela utbildningen. Projekten genomförs i samverkan med näringslivet. Detta gör utbildningen ständigt aktuell och uppdaterad. Det ger dig också möjlighet att redan under studietiden knyta kontakter med arbetsmarknaden. Studieformen är planerad för att ge dig möjlighet att växa i förmågan att arbeta såväl i grupp som självständigt.
Informationssystem avgörande i samhället
I dagens informations- och kunskapsintensiva vardag spelar digitala informationssystem en avgörande roll i samhället: inom industri, sjukvård, bankväsende, utbildning och offentlig förvaltning. Digitaliserad information, kraftfulla IT-verktyg och Internet har drivit fram nya lösningar och nya behov. Förändringstakten i utvecklingen av vår digitala infrastruktur erbjuder ständigt och kontinuerligt nya utmaningar och inbjuder till helt nya möjligheter.
Mobiler, spontana trådlösa nätverk och datorer som ryms i fickan fortsätter revolutionera vår vardag. Informationstekniken har börjat ge oss en ny innebörd av att vara oberoende av tid och rum. Vi kan – i princip – komma åt viktig information precis var som helst och när vi vill. Dessa genomgripande förändringar inom teknik och samhälle innebär på många sätt en ny era.
Rollen som informationsarkitekt
Informationsarkitektens uppdrag är att utveckla tjänster med vars stöd brukaren kan åstadkomma bättre resultat till högre kvalitet. Att göra information tillgänglig, synlig och begriplig där (och när) den gör mesta nytta är en av de främsta uppgifterna för en informationsarkitekt.
Framgång i IT-projekt skapas inte genom djup teknisk kompetens eller kreativ interaktionsdesign allena. Det blir allt tydligare att kompetenser, som tidigare funnits hos olika yrkesroller, idag behöver omfamnas av en. En informationsarkitekt är en person med en överbryggande kompetens, i en roll med ett övergripande ansvar. Samtidigt har du förmåga att samverka med både brukare, beställare, designers och ingenjörer.
Under utbildningen
Utbildningen ger dig den kunskap och de färdigheter du behöver för att kunna analysera, strukturera och organisera digital information. Detta med syfte att skapa effektiva lösningar och nya möjligheter i olika typer av verksamheter i samhället. Du lär dig analysera informationsflöden och hur de kan realiseras i interagerande informationssystem. Du lär dig specificera, konfigurera och integrera informationssystem som tillsammans med användarna kan samverka i komplexa informationsflöden.
Om yrkeslivet efter utbildningen
Internationellt växer marknaden för informationsarkitekter. Svenska företag annonserar efter informationsarkitekter. Eftersom både utbildningen och yrkesrollen är nya så innebär det att du kommer att kunna påverka profilen på din framtida yrkesroll. Du kommer också att få tillgång till det nätverk som håller på att byggas upp. I nätverket kommer aktörer från universitetet, offentlig förvaltning och näringsliv att tillsammans arbeta med att förädla utbildningen och den framtida yrkesrollen.
Din utbildning leder till en kandidatexamen. Möjligheterna att ytterligare profilera din examen är stora. Med utbildningen som grund kan du också studera vidare till en magister- eller masterexamen.
Beroende på din specialkompetens och dina intressen så kan du efter utbildningen ha olika typer av arbetsuppgifter, t.ex. verksamhetsanalys, affärsutveckling, systemdesign, informationsstrukturering, tjänsteutveckling, interaktionsdesign, projektledning, webbprogrammering och programutveckling.
Som informationsarkitekt kan du:
Ett föränderligt jobb
Ida Kjellman arbetar som projektansvarig på företaget Menmo i Malmö. Jobbet fick Ida genom ett projektarbete som hon deltog i under termin fyra. Tillsammans med några andra studenter optimerade hon sökfunktioner på företaget everysport.com, som ingår i samma företagsfamilj som Menmo. Terminen efter hörde Vd:n av sig till Ida och erbjöd henne jobb.
På Menmo arbetar Ida tillsammans med tio stycken utvecklare i flertalet projekt samtidigt. I rollen som projektledare är Idas uppgift att skapa förutsättningar för utvecklarna att leverera på bästa sätt. Det som har överraskat mig i det här jobbet är hur föränderligt det är. Jag kan göra en planering för ett halvår framöver men på två dagar kan den raseras och vi ska göra något helt annat.
Nätverk genom utbildningen
Det bästa med utbildningen tyckte Ida var kunskapen hon fick men även det nätverk hon lyckades bygga upp, både inom Malmö universitet och ute på företag. Studietiden gav även Ida vänner för livet.
Under utbildningen läste vi programmering som är en ganska tung del av utbildningen, särskilt för mig som inte hade någon tidigare erfarenhet av det. Vi läste även om distribuerande informationssystem, infrastrukturer bakom Internet, användbarhet och lite filosofi kring internetanvändning, etik och moral.
En bransch med stor variation
Richard Persson kände väldigt tidigt att webbdesign var något för honom. Efter att ha sonderat olika utbildningskataloger fastnade Richard för programmet Informationsarkitekt. Kombinationen av olika delar: webbdesign, programmering, projektledning och användarvänlighet kändes som en bra grund att stå på.
Jag kommer ihåg vår första uppgift, vi skulle bygga en webbportal med inloggningsfunktion, där det var möjligt att skapa och ta bort nyhetsposter direkt i portalen. Det var väldigt roligt. Valet av program kändes därför helt rätt väldigt tidigt.
En stor fördel med programmet är närheten till arbetslivet. Det finns möjligheter att skapa nya kontakter och samtidigt bygga på sitt CV, menar Richard som redan under utbildningen arbetade som labbhandledare på Malmö universitet.
Jag hjälpte studenterna till kursen Informationssystem att lära sig HTML och CSS, vilka är grundläggande inom webbprogrammering.
Vägen till arbetslivet
En månad efter examen fick Richard jobb och arbetade på ett företag i tre år med front-end utveckling och kundkontakt. Richard kände så småningom att det var dags för en förändring och nya utmaningar. Richard arbetar nu som konsult på företaget Cybercom som finns här i Malmö.
Richard har ett genuint intresse för branschen. En del av hans fritid går därför åt till att bygga webbtjänster och driva ett gaming community online.
Att kunna visa upp något eget producerat har varit avgörande för mig. Jag hade inte fått det jobbet jag har idag om jag inte hade kunnat visa något mer än högskolepoäng för arbetsgivarna. När jag sitter med egna projekt på fritiden vidareutvecklar jag även mina kompetenser. Det är viktigt i en bransch som ständigt förändras.
Datavetenskaplig utbildning med fokus på användaren
Alexandra berättar om sina tre år på IA och ser tillbaka på en utbildning som rakt igenom haft den bredd hon själv behövt för att hitta rätt. Termin fem får man dessutom själv välja kurser, och kan ytterligare fördjupa sig i ämnen man fastnat extra för.
Informationsarkitekter har bred kunskap
– Informationsarkitekter är som en mellanhand mellan beställare och programmerare. Som informationsarkitekt är det jag som samlar in och analyserar krav och önskemål inför produktionen av olika informationssystem. När kravinsamlingen är färdig förmedlas informationen till programmeraren, vars uppgift är att omsätta den till ett lättillgängligt, välstrukturerat informationsflöde.
Alexandra menar att som "mellanhand" behövs stor insikt i det tekniska, även om man inte själv är den som ska programmera gränssnittet.
– Jag gick teknisk linje på gymnasiet, med inriktning konstruktion, och hade inte alls läst särskilt mycket datavetenskap. Här på IA har vi läst en hel del programmering, vilket jag tror är väldigt nyttigt att ha med sig i bagaget. Även om jag inte tänker mig en bana som programmerare så har jag fått överblick över vilka programmeringsspråk det finns. Då kan jag bättre avgöra vilket som är lämpligt för en viss produktion.
Stor tonvikt på användbarhet
Alexandra betonar särskilt att en av hennes viktigaste uppgifter som informationsarkitekt är att ansvara för god användbarhet i slutprodukten. Det ska vara lätt för en användare att manövrera ett system. En aldrig så tekniskt fulländad lösning hjälper ingen om användaren inte förstår hur den fungerar. Därför ingår även kurser inom bland annat kognitionsvetenskap och användbarhet.
Vi har sysslat mycket med användbarhetstester, på ett väldigt praktiskt plan. Bland annat har vi fått lära oss hur man håller i en workshop, genomför enkäter och bygger system med pappersmockups.
En informationsarkitekts arbete är oftast i projektform så det är inte någon utbildning för ensamvargar. Även om man självklart ska kunna tänka självständigt måste man vilja samarbeta i projekt.
Gymnasier
Vilka gymnasieskolor studenterna kommer från på utbildningen.
Endast studenter med examen från en svensk gymnasieskola är inräknade, det vill säga inte internationella studenter. Andelen som presenteras är andelen av de svenska studenterna. När antalet antagna studenter är få så används statistik från de två senaste antagningarna för varje termin. Andelen som syns här skiljer sig från andelen som syns på sidorna om ett gymnasium eftersom den utgår ifrån andelen av gymnasiets elever som studerar på olika utbildningar och här visas andelen av programmets studenter från olika gymnasier. Exempelvis kan det på ett litet gymnasium vara så att en hög andel av gymnasiets studenter pluggar vidare med en viss utbildning eller på en viss högskola, men gymnasiets elever utgör en liten andel av programmets eller högskolans studenter.

Polhemskolan
12,1 %

Sundsgymnasiet
5,5 %

Affärsgymnasiet Malmö
5,5 %

Kunskapsgymnasiet Malmö
4,4 %

Malmö Borgarskola
4,4 %

NTI Gymnasiet Malmö
3,3 %

Drottning Blankas Gymnasieskola Malmö Lilla Torg
3,3 %

Söderslättsgymnasiet
3,3 %

LBS Kreativa Gymnasiet Lund
3,3 %

Öresundsgymnasiet
3,3 %
Och 39 ytterligare gymnasieskolor
Program
Natur
24 %
Teknik
22 %
Samhäll
21 %
Ekonomi
15 %
Estet
7 %
Vård och omsorg
2 %
El och energi
1 %
Industritekniska
1 %